Från ett åländskt perspektiv är det något ljuvt ironiskt över det nya elektroniska tullsystem som finska Tullen just nu förbereder.
EU har beslutat att överföringen av information mellan företag och tullmyndigheter ska bli helt och hållet elektronisk. Bort med gammalmodiga och långsamma pappersblanketter – fram med blixtsnabba datoriserade system! Det borde ju underlätta för alla parter. Eller?
Som Ålandstidningens granskning för en vecka sedan visade är det mycket möjligt att fördelarna för Ålands del uteblir. Från tjänstemannahåll på landskapsregeringen finns en oro för att den praxis som gäller i dag för hanteringen av tullärenden mellan Finland och Åland inte längre kommer att vara möjlig att upprätthålla.
För tillfället gäller en förenklad hantering av införslar från Finland till Åland. Den springande punkten i förenklingen är att företag har möjlighet att deklarera i efterhand. Det gör att man i praktiken kan hämta ut de beställda varorna och sedan sköta deklarationen ett par veckor senare.
Förenklade varukoder och en i allmänhet pragmatisk syn på förfarandet från Tullens tjänsteinnehavare på Åland är också faktorer som gjort handeln mer lätthanterlig.
De här förenklingarna har gjort nytta. Åländska företag som handlar både öster- och västerut vittnar om betydligt mindre byråkrati vid handel med Finland, trots att skattegränsen i teorin är av liknande slag runt hela Åland.
Från och med början av 2021 kan detta förändras. Då ska Tullens nya elektroniska klareringssystem vara i bruk. Anders Ekström på Ålands näringsliv flaggar för risken att all tullklarering ska skötas innan uthämtning av varorna, något som skulle göra handeln långsammare, klumpigare och dyrare för affärsidkarna.
Det är möjligt att allt detta kan ordnas på sätt eller annat. Kanske kommer de åländska företagarna och enskilda konsumenterna att blir riktigt nöjda med det nya elektroniska systemet när det väl är på plats.
Problemet just nu är att det finns bekymmersamt lite information att tillgå. Tullen svarar endast skriftligt och dessutom i allmänna ordalag på Ålandstidningens frågor. Avdelningsjurist Ida Hellgren på landskapsregeringen säger att de från tjänstemannahåll väntat på besked ett bra tag och att de nu börjar bli oroliga för att de inte kommer att hinna förbereda sig för förändringen.
Det är också märkligt att Tullen har så bråttom med att ta fram ett system som inte blir obligatoriskt förrän 2025.
Att det åländska perspektivet hittills till synes saknas i det nya tullsystemet beror inte på illvilja från Finlands sida. På pappret finns det en förståelse för den åländska situationen och en ambition att förenkla den. Det är snarare så att det åländska specialfallet inte är av tillräckligt stort praktiskt intresse ur varken ett ekonomiskt eller politiskt perspektiv.
Ändå har hanteringen av liknande skattegränser lyckats rätt bra på andra håll. Ofta nämns exemplet Kanarieöarna som har en i praktiken osynlig skattegräns mot Spanien, trots att den i teorin är lika skarp som Ålands mot Finland. I det fallet fanns det uppenbarligen tillräckliga intressen – en betydande andel av landets befolkning och ett kännbart bidrag till Spaniens bnp ligger nära till hands – även från moderlandets håll för att underlätta handeln maximalt.
Eftersom Ålands befolkningsantal och ekonomi inte är av tillräcklig dignitet för att motivera särskild hänsyn från finländskt håll måste man hitta andra bevekelsegrunder för att säkerställa att de åländska intressena lyfts fram i tullfrågor.
Det folkrättsliga perspektivet är en möjlighet, men möjligen är rättigheten till problemfri gränshandel att tänja det begreppet lite för långt.
Ett mer vardagligt perspektiv vore att påpeka det högst rimliga i att den som berörs av ett ärende också sitter med vid bordet när lösningar tas fram.
Exakt hur ett sådant deltagande kan se ut för Ålands del är svårt att säga. Inte heller är det sagt att det skulle göra speciellt stor skillnad eftersom så stor del av tullfrågorna avgörs på EU-nivå.
I dagsläget får man nöja sig med att konstatera att Tullen skulle behöva vara betydligt mer öppen om de kommande förändringarna gentemot Åland. Faktum är att Finland har förärats med ett territorium som kräver specialhantering i tullfrågor, och då kan man inte i all tysthet skapa system som inte tar det i beaktande.
Om inte Tullen snart kommer med tydliga besked behöver kraftiga politiska påtryckningar sättas in. Det är inget mindre än Ålands handel med Finland som ligger i vågskålen.
Henrik Herlin