Människan är i grunden av optimistisk natur. Ser vi tillbaka i historien är den full av utmaningar. Allt från svält till krig har präglat och präglar ännu många människors vardag.
Men ur förtvivlan väcks hopp och möjligheter. Även de coronatider vi lever i kommer att ta slut en dag, frågan är hur vi ska möta den framtiden.
Det är inte lätt att lyfta på huvudet och blicka mot horisonten alla gånger. Inte i en situation där stora delar av våra liv kretsar kring pandemin. Men det är otroligt viktigt att vi lyfter blicken. Att vi inte fastnar i att släcka bränder utan riktar fokus mot hur vi bygger vidare våra liv och vårt samhälle. Att vi vidtar rätt åtgärder för att nå de långsiktiga målen samtidigt som vi genomför åtgärder som minskar de negativa effekterna. En balansgång som är svår, men fullt normal. Vad kan vi då göra konkret?
Åland är ett litet samhälle där vi i tider av oro är vana vid att stötta varandra för att som samhälle klara stormarna bättre.
Tyvärr har de senaste åren präglats av att allt fler åländska företag fått ekonomiska utmaningar – och därmed det offentliga – för att vi ålänningar, både individer och företag, många gånger valt att köpa varor och tjänster utanför Åland. Det här gäller inte enbart handel utan också bland annat livsmedelsindustrin. Och felet är egentligen ingens utan fenomenet har säkerligen sitt ursprung i ett sammelsurium av olika samhällsfenomen.
Siffror från Åsub visar att de åländska hushållen konsumerar varor och tjänster utanför Åland i genomsnitt till ett värde av 3.927 euro per år. Det visar på möjligheter. Om vi nu hjälps åt och använder dessa pengar till att konsumera tjänster och varor på och från Åland kommer många arbetsplatser att kunna räddas.
Ett annat område som kunde utvecklas är samarbetet mellan de åländska företagen – framför allt de åländska storbolagen.
I kölvattnet av coronavirusets framfart kommer det att finnas möjligheter för Åland att ta en ny position som turistdestination i Norden. Många är de som inte kommer att vilja resa längre bort och i det finns en stor möjlighet.
För att lyckas krävs det att Åland samlar sig och går ut gemensamt för att lyfta Åland som destination, men även som boendeort. Visa på öppenhet och möjligheterna som Åland erbjuder. Då får vi kraft och möjlighet att slå igenom mediabruset.
Med backspegeln i handen kan vi konstatera att Åland varit lite för splittrat för att nå ut med ett gemensamt budskap. Dessutom har lite för stor tillit satts till att det är det offentliga som ska driva dessa frågor. Samtidigt som det på andra orter ofta är näringslivet som agerar lok i dylika utvecklingsfrågor.
Med det kontaktnät och de ekonomiska resurser som det samlade näringslivet besitter kan vi tillsammans visa upp ett Åland som lockar. Ett möjligheternas Åland.
Det är viktigt att initiativet kommer från och till största delen bekostas av näringslivet. Då finns det bärkraft i projektet och även en vilja att lyckas. Syftet klarnar och så även målsättningarna.
Om näringslivet tar en större roll i det åländska samhälle som träder fram efter pandemin, bygger vi en mer stabil ekonomisk grund för framtiden.
2000-talets Åland har hittills präglats av ekonomiska utmaningar och en stor förväntan på att politikerna ska agera. Och i ett fungerande samhälle krävs att fler än politiker gör sin röst hörd och träder fram.
Det finns säkerligen många andra tankar och idéer kring hur Åland kunde utvecklas och vad som ska prioriteras.
Låt oss börja diskussionerna med utgångspunkten att samarbete och vi-anda ger förutsättningar – och att konkurrensen i första hand finns utanför Åland.

Daniel Dahlén