Det mest uppseendeväckande med torsdagens Paf-”stämma” är den kraftiga höjningen av årsarvodet för styrelseordförande. Från att tidigare ha legat på 8.000 euro höjs det till 28.800 euro, exklusive mötesarvoden.
Paf-ordförande lägger sig därmed på börsbolagsnivå när det gäller lönesättning och rusar förbi ersättningarna i alla andra sammanhang där landskapet står som ägare. Pikant nog ligger ersättningen därtill i linje med vad ordförandena för Svenska Spel och Veikkaus tankar hem. Detta trots att dessa jättar har omsättningar och vinster i en helt annan storleksklass.
Det är därför ingen liten risk ägaren nu tar med sitt bolag, dess varumärke och förtroende i lokalsamhället. Penningautomatföreningen har på senare tid ifrågasatts som aldrig förr. Förskingringshärvan har blottat nya sidor av verksamheten och väckt starka reaktioner. Tilliten till Paf är redan kantstött.
Att i det här läget dra till med en arvodesjustering för ordförande som aldrig tidigare setts inom Paf eller andra landskapssammanhang är som att kasta bensin på brasan. I stället för att lugna situationen riskerar man nu framstå som än mer tondöv inför den debatt som förts och förs.
Till det här ska läggas att det i regeringens beslut även finns stoff för en diskussion om hur män och kvinnor värdesätts.
Arbetsbördan för en Paf-ordförande varierar knappast sensationellt mycket från ett år till ett annat.
Om något var uppdraget under fjolåret extra betungande med tanke på alla rättsprocesser som ordförande tvingats fronta.
Ändå väljer nu regeringen att ge en helt annan ersättning till den tillträdande manliga ordföranden än vad man gav till den tidigare kvinnliga ordföranden. Detta trots att båda rekryterades på samma grund, som sakkunniga. Hur rimmar det med regeringens annars så höga svansföring på jämställdhetsområdet?
Arvodet till Paf:s ordförande och styrelse har –tills i torsdags – varit lågt i förhållande till Paf:s storlek och intjäning. Det låg också i luften att landskapet den här gången skulle tvingas sockra anbudet. Enligt uppgift till Ålandstidningen har regeringen – innan frågan slutligen gick till Jan-Mikael von Schantz –frågat runt och fått nej. Orsaken har varit penningtvättsdomen och de juridiska riskerna.
Av dessa skäl var en viss justering välmotiverad och säkert nödvändig.
Men en justering kan göras på olika sätt, stegvis och till andra nivåer än den ägaren nu valde.
Även en tillträdande ordförande har rimligen ett ansvar att försöka läsa av vad som för stunden fungerar i lokalsamhället. I stället gör nu ägaren med ens uppförsbacken lite tyngre för Paf, vilket är synd för bolaget med medarbetare och exakt vad Paf nu inte skulle behöva.
Vd Christer Fahlstedt gav ett mycket stabilt intryck på stämman i torsdags. Han redogjorde för ett starkt årsresultat, uppehöll sig mycket konkret vid bolagets arbete med spelansvar och blickade framåt. Tyvärr riskerar nu det här drunkna i en diskussion om något helt annat.
Niklas Lampi