Landskapsregeringens fjärde tilläggsbudget vittnar om ett landskap med stora utmaningar. Man spår ett underskott på närmare 84 miljoner euro för 2020 och det mesta tyder på att det inte stannar där.
De ekonomiska effekterna av pandemin är enormt utmanande för det åländska samhället. Även om vi skulle komma tillbaka till en relativt normal vardag kommer en ökad arbetslöshet och inte minst minskade samfundskatter under många år att påverka den offentliga delen av det åländska samhället. Inkommande år kommer att bli väldigt utmanande för såväl landskapet som kommunerna. Att drömma om något annat är orealistiskt. Det kommer helt enkelt inte finnas pengar.
Direkta punktinsatser har varit betydelsefulla för många organisationer, och har gjort att de har klarat pandemins initiala utmaningar. Därefter har allt fler organisationer, i synnerhet inom näringslivet, insett att man måste komplettera punktinsatserna med insatser som mildrar de långsiktiga konsekvenserna. Detta behövs då pandemins inverkan på kurvan för den åländska ekonomins utveckling mer liknar ett badkar än den kurva som presenterades i våras; en v-formad kurva som tydde på snabb återhämtning.
Åland kommer inte få en snabb återhämtning. Det finns inget som tyder på det utan det mesta tyder snarare på att vi kommer få många långsiktiga effekter på samhällsekonomin. Effekter som måste hanteras på olika sätt och med olika åtgärder.
När nu finansminister Torbjörn Eliasson (C) tillsammans med regeringen kommer att gå till banken för att låna till drift är det rätt insats. En insats som följer den tågordningen som många nationalekonomer och regeringar i vår närhet följer.
Däremot är Liberalernas påtalande om behov av effektiviseringar och reformer i onsdagens Ålandstidning viktiga att ta i beaktande. För efter upptagna lån måste den offentliga ekonomin ses över och åtgärder vidtas.
Först måste vi försöka minimera omedelbara ekonomiska skador. Sedan skapa stimulanspaket så att Åland kan hitta in på vägen för tillväxt. När vi har uppnått en någorlunda stabil tillväxt måste djärva politiska beslut tas. Vi kan inte fortsätta som tidigare och redan nu krävs att vi tar ett mer långsiktigt perspektiv.
Landskapsregeringen har tidigare framfört att de långsiktiga strategierna för hur landskapsregeringen ser på behovet av reformer och strategier kommer att presenteras med landskapets budget för 2021. Det låter bra men det är med viss oro man ser fram mot budgeten.
Åländska politiker får inte direkt betyget väl godkänt när det kommer till att fatta beslut som leder till effektivisering och tillväxt. Det syns klart och tydligt i tidigare års budgetar för landskapet och bristen av tillväxt i det åländska samhället. Det måste få ett slut nu och politiker måste våga fatta även obekväma beslut och framförallt beslut som inte uppskattas av en del väljargrupper. Alla kan inte vara till lags. Då blir det inte mycket av samhällsbygge.
Vi får hoppas att tiden är kommen då man vågar fatta beslut som går emot de enkla kostnadsdrivande förslagen. Kanske kan förra veckans beslut i styrelsen för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM), om att inte utöka myndighetsfunktionen med ytterligare en veterinär och se över konstnadsbesparingar, skvallra om en framtid där de åländska politikerna vågar sätta ner foten och se över strukturer. Det skulle vara varmt välkommet.

Daniel Dahlén