Utgångspunkten i den här ledartexten är att en klimatförändring pågår, baserat på oberoende forskares slutsatser. Medeltemperaturen ökar snabbare än normalt, främst beroende på att vi bränner fossil kol, olja och gas.
Inför Världsekonomiskt forums årliga toppmöte i Davos i januari publicerades en rapport om vilka risker mot den globala ekonomin som de ledande inom världens politik och näringsliv ser framför sig. Miljöhoten ligger i topp, tre av världens fem största risker hör ihop med miljön, sett till sannolikhet. De är väderextremer, otillräcklig klimatpolitik, naturkatastrofer, databedrägeri/dataintrång och cyberattacker. Sett till omfattning är fyra av de fem största riskerna miljörelaterade: massförstörelsevapen, otillräcklig klimatpolitik, väderextremer, vattenkriser och naturkatastrofer (Hbl 19.1.2019).
Näringslivstopparna oroas naturligt nog av att allt för lite görs på klimat- och miljöpolitikens område. De ekonomiska kostnaderna av extremväder hotar nämligen bli väldeliga, till nackdel för företagens lönsamhet. Deltagarna på Världsekonomiskt forum oroas också av att de populistiska ledarna blir fler samtidigt som de internationella relationerna försämras. En vädjan är därför att makthavarna bör satsa på det internationella samarbetet för att mota hoten.
Men klimathoten oroar inte bara världsledarna. Svenska Greta Thunberg har fått uppmärksamhet världen över för sitt klimatengagemang. Och hon är inte ensam, flera studier visar att klimatet är en av de frågor som ungdomar världen över bryr sig allra mest om, och oroar sig mest för. Enligt en Sifo-undersökning i Sverige från 2017 är klimatförändringarna den viktigaste frågan för unga i åldern 16–25 år. Sex av tio tänker på klimatförändringen minst en gång i veckan och oroar sig över klimatets påverkan på framtiden.
I Helsingfors samlades ungdomar på riksdagens trappa i början av januari för att kräva att politikerna mer än hittills prioriterar arbetet mot klimatförändringen. En rapport från tankesmedjan Agenda visar att unga och unga vuxna i Finland intresserar sig för frågor som har fokus på framtiden. Dit hör nyheter om till exempel klimatförändringen och planetens framtid. Här hemma organiserade sig en grupp ungdomar nyligen för klimatet och för en hållbar konsumtion.
I slutet av januari publicerade de finländska ministeriernas högsta tjänstemän en rapport där fem stora utmaningar för 2020-talet lyfts fram. Föga överraskande är de två största utmaningarna klimatförändringen samt befolkningsförändringen och hållbarheten i den offentliga ekonomin. Enligt kanslicheferna påverkar klimatförändringen allt och betydligt effektivare beslut krävs nu. Utsläppen bör minska, kolsänkor effektiveras, näringsstrukturer förnyas och världen måste bli kolneutral 2050 (Hbl 29.1.2019).
Det åländska klimatarbetet har väckt uppmärksamhet i EU, inte minst för att hållbarhetsmålen integreras i Ålands budget. Sju strategiska utvecklingsmål ska uppnås senast 2030, dit hör bland annat välmående människor, delaktighet i samhället, ingen ekonomisk utsatthet, full sysselsättning, jämställda löner, rent vatten, biologisk mångfald, hållbar industri och trafik, förnyelsebar energi och lokal energiproduktion, närproducerad mat, återanvändning och återbruk. I strategin finns också råd för konkret miljö- och hållbarhetsarbete men, handen på hjärtat, hur många hushåll har bekantat sig med strategin? Nu måste information om hållbarhetsarbetet ut på fältet så att alla kan bidra, ända ner på familje- och individnivå.
En fråga värd att lyfta är att klyftorna i samhället riskerar att öka om man ska leva klimatsmart. Har alla råd att köpa dyra elbilar och ekologisk mat och installera solceller på tak och väggar? Nej, förstås inte. Risken för oro i samhället ska inte heller viftas bort, Gula västarnas våldsamma protester i Frankrike startade efter beslutet om miljöskatter på bensin och diesel.
Men alla kan göra något! Hur vi bor, reser och äter påverkar klimatet. De flesta kan dra ner på överflödig konsumtion, alltså spara på både kläder och prylar. Pensionerade SVT-meteorologen Helen Tronstad ger ett par tips: se över ditt elavtal så att leverantören levererar el från fossilfria källor och tänk efter vid varje köp: behöver jag det här? När du inte längre vill ha prylen eller klädesplagget ska det återvinnas eller återanvändas. Det finns naturligtvis en massa andra klimatsmarta tips också, som att byta till LED-lampor, släcka lampor i rum där ingen vistas, duscha kortare tid, minska matsvinnet genom att planera inköpen, köra mindre bil, sopsortera och kompostera.
Intressant skulle det vara om någon eller några åländska familjer kunde gå med i det internationella initiativet Sustainable Lifestyle Accelerator. Under en försöksperiod har åtta finländska familjer testat på att leva klimatsmart. Deras klimatavtryck och deras materialavtryck har mätts upp. En familj, vars resultat redovisas i Hbl den 12 februari, minskade sitt klimatavtryck från 5,7 ton koldioxid per person och år till 4,8 ton per person och år. Familjen har nu fått råd hur de ska minska till 4,2 ton. De åtta hushållen i Finland lyckades i medeltal sänka sitt koldioxidavtryck med 27 procent.
Detta initiativ pågår i sju länder. I år ska 500 hushåll i varje land delta, nästa år 10.000. Initiativ som det här behövs för att öka kunskapen och motivera fler till ett mer klimatsmart liv.
Klimatet kommer sannolikt att vara en viktig fråga i både riksdags-, EU- och lagtingsvalet under året. Förhoppningsvis är de åländska partierna medvetna om hur viktig de unga tycker att klimatfrågan är och förmår svara upp till den oro som många känner. Förutsättningen är förstås att man insett att en klimatförändring pågår. Ännu bättre är om partierna dessutom har svar på hur ökade ekonomiska klyftor kan undvikas i jakten på ett mer klimatsmart liv.
Kerstin Österman