Den 27 augusti 1859 gjorde Edwin Drake en revolutionerande upptäckt när hans borr fastande i marken på 21 meters djup i Titusville i Pennsylvania i USA.
Han hade hittat olja som gick att pumpa upp ur marken. Fyra år senare producerades tre miljoner fat olja bara i västra Pennsylvania. Tack vare tillgången till denna välpaketerade form av urgammal solenergi förändrades vår värld i grunden, på gott och ont.
En biprodukt av oljan var uppfinnandet av det makalöst användbara materialet plast. Sedan massproduktionen av plast tog på fart på 1950-talet och fram till 2015 har människan skapat sammanlagt 8,3 miljarder ton plast. Det har amerikanska forskare räknat ut i den första globala studien om all plast som någonsin tillverkats. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.
Tre fjärdedelar av all den här plasten, 6,3 miljarder ton, är redan kasserad, alltså ”skräp”. Enligt studien hade enbart nio procent återvunnits till nytt material, medan tolv procent hade förbränts. Det betyder att 79 procent av plastavfallet finns kvar, ute i naturen, i haven, på soptippar och nedgrävda i deponier.
Plast tillhör våra allra vanligaste syntetiska material, bara överträffat av typiska byggmaterial som stål och cement. Fast skillnaden att runt hälften av allt stål används i byggsektorn, där det har en livslängd på flera årtionden. Hälften av all plast som produceras blir skräp efter mindre än fyra års användning, enligt studien.
Forskarna poängterar att de inte tror på ett totalförbud mot plast. Det är ett mycket användbart material –på rätt ställen. Men vi måste se över de onödiga användandet som i tunna plastpåsar och dryckesflaskor som kastas efter en enda användning.
Det går framåt. Allt fler länder lagstiftar mot onödiga plastpåsar. Frågan diskuteras ivrigt på Åland också. En högst ovetenskaplig okulärbesiktning av kundernas kassabeteenden i en rad åländska butiker ger vid handen att allt fler använder tygkassar och andra typer av flergångspåsar.
Information och upplysning är enda vägen att förändra invanda men skadliga beteenden. Denna månad, september, är utropad plastfri månad i hela Finland. Ett bra sätt att öka plastmedvetenheten.
Det krävs inga dramatiska uppoffringar för att minska sitt plastanvändande. Man kan se till vädra sina syntetiska kläder oftare så släpper de mindre mängd mikroplaster i tvätten. Välj bort skönhetsprodukter med mikroplastkulor (som tillsätts för att ge en skrubbande effekt eller glittra.) Lämna inte cigarettfimpen på marken. Filtren är gjorda av ett slags plast. Skaffa träköksredskap i stället när det är dags att byta de gamla av plast.
Med små enkla medel kan vi tillsammans åstadkomma massor. Bara att börja fundera över sitt plastberoende är en bra början.
Petter Lobråten