En forskningsrapport från Norge visar på att landskapet Ålands ekologiska fotavtryck är störst inom EU, våra utsläpp av koldioxid per hushåll är alldeles för höga. En liten region som toppar listan, det har fått en del reaktioner.

Kommentarer

Nu har det kontaterats att vi

Nu har det kontaterats att vi på Åland avger alldeles för stora fotavtryck på vår ekologiska vandring. Här om någonstans borde och det egentligen kunna vara tvärt om. Här kunde man om man varit förutseende nog, varit ett ekologiskt föredöme på olika områden, med liten areal, liten befolkning och eget parlament och 16 kommuner som alla kunde dragit sitt strå till stacken för en minskad miljöpåverkan. Men icke sa Nicke, det har man inte insett eller prioriterat. Fina strategier framtagna av externa konsulter har framtagit (Turist och Hållbarhetsstrategier) som blivit hyllvärmare eller ligger i någon byrålåda, till ingen som helst nytta.

Det Ekologiska fotavtrycket

Det Ekologiska fotavtrycket på Åland visar nu med tydlighet att Åland toppar och floppar när det gäller ett hållbart arbete hemmavid som är ett mått på mängden resurser som en människa och ett uttryck för den area som behövs för att försörja en människa eller ett land. Uttrycket beskriver hur stor ekologisk yta som krävs för att producera och assimilera (ta hand om) avfallet. När man talar om ekologiskt fotavtryck i debatten kring klimatförändringarna syftar man ofta till hur stort koldioxidutsläpp en person eller en händelse ger upphov till. Utsläppet kan uppstå vid till exempel en flygresa eller vid elförbrukning och kan sedan kompenseras för genom klimatkompensation.

I beräkningar av det

I beräkningar av det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från konkreta spår i naturen utan man använder statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Två orsaker till vår toppplacering är utan tvekan mängden fordonspark och sjäbaserade fiskodlingar som borde snarast tagas upp på land. Istället läser vi i dagens blad att Brändö Lax har fått tillstånd att utöka sina fiskodlingar.

Tja, alla familjer har minst

Tja, alla familjer har minst två bilar samt mopeder, fyrhjulingar osv. Färjornas utsläpp vart räknas det ?Turisternas och våra egna båtar ? Fler skulle cykla i Mariehamn om staden var cykelvänlig . Nästan omöjligt för en cyklist i centrum. Så var är då den mycket omtalade hållbarheten ? I regeringens fantasi ?

Det är egentligen ganska

Det är egentligen ganska enkelt. Det behövs en medvetenhet och attitydsförändring hos medborgarna.och här borde de styrande ge förutsättningar och utgöra själva goda exempel. Och vad prioriterar man och hur mycket slantar läger man på informations- och andra "verktyg" för att uppnå detta ?

Jag tycker staden är cykel

Jag tycker staden är cykel vänlig. Gå-gatan i centrum är lite si och så. Men det är alltid prioriteringar och så mycket folk det är på sommaren är det ett rätt beslut att inte sätta in en bred cykelväg utanför Zeipels. De som cyklar kan gått gå med cykeln i 50 meter. Cykel vänligheten var tidigare under all kritik på Ålandsvägen, nu är den riktigt bra. Alla skyller på dåliga busstider, dåliga cykelvägar osv utan att egentligen ha provat.

Åländska barn är mer aktiva på nätet än någonsin. Nu gäller det för vuxna i deras närhet att hänga med i svängarna. Bara genom att öka vår egen kunskap på området kan vi hjälpa barnen att orientera sig tryggt på nätet.

I dag startar kampanjen läskonditionspasset – ett utmärkt och lustfyllt tillfälle att träna såväl hjärna som kropp. Läsning i kombination med motion är rena mirakelhälsokuren –och helt gratis.

Privatiseringen har hittills inneburit en bra skärgårdstrafik till lägre kostnader, men riskerar privatiseringen att gå ut över verksamhetens långsiktighet?

Ålands demilitarisering är en nagel i ögat på militära strateger och vårt läge i Östersjön gör hela området intressant. När man åter talar om ökad militär aktivitet i Östersjön så kommer frågan om vår ögrupp garanterat åter upp.

Regeringen visar ett stort engagemang för kommunkartor och broar. Finns samma driv också för den nya självstyrelselagen?

År 1776 visade den brittiske ekonomen Adam Smith att arbetsfördelning skapar stora samhällsvinster. 241 år senare har budskapet fortfarande inte gått hem hos Moderat samling för Åland.

Många politiker och myndigheter anstränger sig i dag för att vara normkritiska. Den pågående debatten om tysthetsnormen på svenska bibliotek visar att det kan slå fel.

Den dramatiska utvecklingen i Katalonien väcker intressanta frågor om separatism. Utfallet kommer att få stora konsekvenser för hela Europa.

Många av de problem som kantat Fifax verksamhet hade inte uppstått med en bättre planering av industriverksamheten på Åland.

Märkligt är det hur lätt frågor om natur och bevarade skönhetsvärden viftas undan i det politiska beslutsfattandet.

Regeringen presenterar en analys som på avgörande punkter strider mot den egna politiken.

Varför är finlandssvenska medier så måna om att skapa en konflikt mellan Åland och Finland som inte existerar?

Talmannens sätt att sköta relationen till presidenten har väckt erkänsla även inom oppositionen. Man har överlag menat att han hanterat kontakten sakligt och skickligt.

Fler ledare