Den åländska transportsektorn är i behov av större konkurrens och då spelar det mindre roll om det är ett offentligt bolag som står för den.

Kommentarer

Konkurrenslagen: Reglerna

Konkurrenslagen: Reglerna innebär att stat, kommun och landsting kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen. Vad innebär detta: När offentlig sektor träder över gränsen och börjar göra det företag kan utföra, snedvrids konkurrensen. Ännu värre blir det ifall deras verksamhet subventioneras med skattepengar. Slutsats: Klart att samhällsägda bolag skall konkurrera på marknaden men villkoren skall vara lika. Varför skulle samhället annars äga bolag? Ena sekunden ropas det om att bolagisera samhällsägda verksamheter på Åland och andra sekunden står samma människor och ropar att dessa bolag inte får konkurrera med privata företag. Ett ökat konkurrenstryck leder till att samhällets resurser används mer effektivt. Ett minskat konkurrenstryck kan innebära att en offentlig aktör snedvrider eller hämmar förutsättningarna för en effektiv konkurrens.

JA, skattebetalarnas pengar

JA, skattebetalarnas pengar ska inte användas för att slå ut privata företag från marknaden. JA denna fråga är viktig men som vanligt blandar ni ihop sakerna. Detta är ingen filosofisk fråga utan den följer kokurrenslagstiftningen. Detta är inget som politiker kan tycka ngt om hur gärna de än vill. Anser privata bolag att samhällsägda bolag bryter mot konkurrenslagstiftningen så dra gå till domstol. Nu håller vi på tycker igen och börjar politikerna tycka om denna fråga är vi ute på hal is. Det är därför vi har en fristående VD och ledning på dessa samhällsägda bolag ser ni. Läs på så slipper ni tycka så mycket mina vänner.

”I de flesta fall är det en

”I de flesta fall är det en samhällsekonomiskt dålig idé att låta offentliga bolag konkurrera med privata”. Att ha värderingar till höger är inte så enkelt att man tycker att samhällets uppdrag enbart är att sköta viss service, att samhället enbart skall sköta uppgifter som inte den privata marknaden kan erbjuda osv osv. Grovt talat betyder väl vänster att man vill att staten får mer makt och höger att individen får mer eget ansvar. Men man måste förstå att politik inte är dikotomisk eller för den delen särskilt enkelt med tanke på att ideologierna grundar sig i komplexa vetenskapsteorier. Många politiska frågor är så komplicerade att de kräver kvalificerade kunskaper hos politikerna. Det kan handla om att överväga ny lagstiftning, förändringar av skattesystemet eller vår ekonomi. I många av dessa fall är det motiverat att ge en erfaren jurist, ekonom eller statsvetare uppdraget att leda utredningen. Därtill bör kompetens - inte politisk åsikt – få ett större genomslag i vissa utskott. Enligt mig måste många Åländska politiker sluta snuttifiera politiken genom att lägga all kraft på att debattera sakfrågor som brutits ut ur helheten och de måste förstå innebörden av sina förslag.

Ersättarna i lagtinget får kritik för att de sällan vågar ha egna åsikter, men på samma gång är det heller inte fel av dem att rösta med partiet.

Att använda Skördefesten för att tydliggöra viktiga åländska frågor för beslutsfattare i Finland är rätt väg att gå.

Allt fler kunder väljer bort engångsplastpåsar till förmån för återanvändbara kassar av textil eller papper.
Informationskampanjerna fungerar. Vi kan minska plastberget.

Åland har inte varit jätteframgångsrikt på att locka hit turister de senaste åren, men att tala om en bransch i kris är överdrivet. Det är också fel att skylla på Visit Åland för de uteblivna besöken.

Samma fara lurar också på de historierevisionister som försöker skriva om Ålandsrörelsens historia och fästa vikt vid detaljer som hittills varit just detaljer.

En berättigad fråga är varför statsåklagaren inte också prövar ansvaret hos Björn Wahlroos och Casper von Koskulls Nordea.

Mycket tyder på att kortruttsprojektet på västra Föglö är en dålig investering för hela Åland.

Slutligen är det dags för domstolen att avgöra Pafs ansvar i förskingringshärvan. Ett tydligt besked om det landskapsägda bolagets ansvar är nödvändigt för att kunna gå vidare.

Två profilfrågor för regeringen underkänns nu. Frågan är om paradfrågan nummer ett är bättre genomarbetad.

Det är bra att engagemanget för hållbarhet är stort bland de åländska företagen, men det får inte bli för mycket fokus på symbolhandlingar och rapportskrivande.

Intressant blir det att se om årets orkansäsong för med sig en mer nyanserad syn på klimatfrågorna. Det skulle i så fall vara en välkommen bieffekt.

Åländsk demokrati har gjort en intressant ideologisk resa från främlingsfientlighet till drogliberalism.

Få åtgärder har fått så mycket kritik som driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken, men hittills har den varit en stor framgång.

Fler ledare