Ålandsdelegationens nej till extra anslag för brobyggande och -renovering väcker en rad frågor. Den viktigaste: fungerar självstyrelselagens 48:e paragraf?

Kommentarer

Här bjuder Du Dina läsare en

Här bjuder Du Dina läsare en både relevant och tydlig ledartext – igen, Jonas Bladh. Tack! Men, Du skriver, citat: ”Skärgårdstrafiken är kostsam, inte hållbar och i ett skriande behov av förnyelse. Det kommer, oavsett om man väljer att ta trafik på vattnet, i luften eller under jord att kosta, i åländska mått, enorma summor.” ... Enorma summor var ordet, jo. Just därför bara måste skärgårdstrafiken förpassas till en rimlig nivå – rimlig till både behov och samtliga ålänningars börsar. Och med trafiken i Stockholms skärgård som måttstock. Det ”skriande behov” som föreligger idag, det föddes innan ”klumpsumman” blev uppfunnen. Då samtliga det aktuella behovets kostnader – direkt ur statskassan – regnade som manna från himlen. På den tiden talades inte lika yvigt som nu om ”nödvändig kontakt” med statsmakten. Dåtida Landskapsstyrelser, de insåg betydelsen av mänsklig kontakt – i bl.a den finska bastun. Inte för att dylika uppgörelser nu är något att fika efter. Men det är inte heller rösthungrande politiker som brådmoget tävlar om att ösa allas våra skattemedel över just skärgården och dess allehanda konsulter.

Ägaren landskapet och Paf fattade det enda anständiga beslutet och ersätter alltså de 15 förskingringsdrabbade företagen.
Spel är dock i grunden en problematisk verksamhet.

Den kommande höjningen av lagtingsledamöternas löner är inte beställd av väljarna. Den är inte heller ett resultat av utbud och efterfrågan. När den i höst blir ett faktum kan man bara hoppas att den ger goda effekter.

Klimatförändringen i Östersjön är snabbast i hela världen, snabbare än i Arktis. Så uttryckte sig professor Erik Bonsdorff i sitt tal vid Östersjöfondens prisutdelning nyligen. Klimatet är, föga överraskande, en av de viktigaste frågorna i det stundande EU-valet.

Det är först i tider av kris som hoppet verkligen behövs sägs det. I så fall är 2019 ett år när behovet är större än någonsin.

Den nya politiska rörelsen Hållbart initiativ är ett välkommet tillskott på den politiska kartan.
Att lyfta upp hållbarhetsaspekterna tvingar alla åländska politiker att skärpa argumenten för sina olika versioner av det goda samhället.

Att stigande bensinpriser skapar grogrund för missnöje är inte alls oväntat. Människors dagliga transportbehov gör att skattehöjningar på drivmedel blir mycket konkreta i vardagsekonomin. De senaste proteströrelserna har generellt ytterst rimliga krav och förtjänar att tas på allvar.

Nästa vecka går Europa till val. Ytterlighetspartierna kommer inte att ta makten, men bli betydligt större. Det måste leda till en diskussion om vad EU ska vara.

Utkastet till ny lag om barnomsorg och grundskola innehåller flera förbättringar, men uppvisar också tendenser till centralstyrning från landskapets sida gentemot kommunerna. Resultatet av den pågående remissrundan får avgöra vilket det slutliga intrycket av lagen blir.

När det blir dags för framtidens historiker att se tillbaka på vår tid så kommer en sak att vara väldigt tydlig; hur kommunikationerna snabbt förändrades och hur detta påverkade samhället och hur vi talar om olika samhällsfrågor. Och det har betydelse, det snabba och hetsiga debattklimatet påverkar politiker och hur man löser politiska frågor.

Inget byggnadsförbud för Boreniuska huset. Det är ett välkommet beslut för alla som vill att Åland även fortsättningsvis ska ha ett levande centrum.

Antti Rinne lyckades locka och pocka Centern att acceptera att vara med i regeringsförhandlingarna. Men det är ett sargat parti med en lam anka som ordförande – hur påverkar det läget kring förhandlingsbordet?

Upp till en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning, många inom de närmaste decennierna. Slutsatsen i FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald är skrämmande.

I dag finner vi ålänningar på olika scener runt om i hela Europa. Det åländska kulturlivet har tagit fram en mängd olika talanger som nu lever sin dröm och fungerar som goda Ålandsambassadörer.

Fler ledare