Ålänningarnas rätt till självbestämmande tas lätt för given. Men historien talar sitt tydliga språk: Vi måste dagligen kämpa för att kunna fortsätta som ett självstyrande folk.
Ålandstidningen har, nu och framöver, en viktig roll i detta.

Kommentarer

Vi behöver politiker. Man

Vi behöver politiker. Man måste sluta rösta med hjärtat. På släktingar, grannar och goda vänner. Det är jätte dålig tillväxt på kloka politiker. Det syns tydligt under de snart fyra år som gått. Att skriva rappakalja i insändare efter insändare leder ingen vart.

Ja alla som bor på Åland

Ja alla som bor på Åland borde vara eniga och jobba åt samma håll. Tyvärr ser man både i en del som vissa journalister skriver och i många insändare helt motsatta åsikter. Detta gör naturligtvis att det blir mycket svårt att få någon styrka i våra krav.

Tack, Daniel Dahlén! Tack i

Tack, Daniel Dahlén! Tack i stort sett för Din, åtminstone i Gräsrots medvetande, första ledartext. Följande stycke ur den texten – det framstår som något av lök på laxen, det – citat: ”Vi har gått vilse i det åländska samhället. Vi har tagit på oss de stora samhällenas syn på hur ett samhälle ska vara uppdelat och hur det ska styras i stället för att ta vara på vår småskaliga styrka och gemenskap.” Där framhåller Du mycket tydligt något som med stor tacksamhet torde omfattas av gemene ålänning. Det bådar helt enkelt gott för allas vår framtid! Också allas vår ”Pappa Julle” kan faktiskt anas njuta.

Kaj Grüssners gästledare i Ålandstidningen i onsdags har rivit upp många känslor. Därmed var det en särdeles lyckad ledare, oavsett vad man tycker om innehållet.

Antalet arbetsplatser inom det offentliga har ökat markant på Åland under 2000-talet. Det gör att finansieringen av den offentliga servicen sätts under press. Att inte frågan diskuterats mer bland de åländska politikerna är direkt underligt.

Tack vare Pafs guldregn över de åländska föreningarna blommar det åländska kulturlivet på bredden. Men det saknas en framsynt och djärv kulturpolitik. Kulturen debatteras inte ens i lagtinget.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Kaj Grüssner.

Nationaldagar i Norden infaller ofta på försommaren. Norges 17 maj, Sveriges den 6 juni och vår egen självstyrelsedag den 9 juni. Det gör att de här dagarna får en vacker ram av blommor och försommargrönska. Finlands nationaldag den 6 december har en annan, mer högtidlig karaktär.

Politiker och tjänstemän behöver inte tycka likadant, men tjänstemännen ska inte ha en egen politisk agenda. Det är politikernas uppgift att fatta övergripande beslut, och tjänstemännens förslag ska inte motarbeta dessa.

När vi i morgon firar Ålands självstyrelse är det en viktig påminnelse för oss alla om möjligheterna som givits oss genom självstyrelsen. Möjligheter att själva bestämma över hur vi vill utforma vårt samhälle.

Att Åland tar plats och för sin talan även utanför Åland är viktigt. Det är viktigt för vår självstyrelse och självbild att ta vår rättmätiga plats. Därför är självstyrelsepolitiska nämndens besked om Stockholmskontoret välkommet.

Svenska folkpartiets Thomas Blomqvist, 54 år från Raseborg blir Finlands nya jämställdhetsminister. Han har en del att ta tag i, enligt jämställdshetsombudsmannens berättelse om jämställdhetsläget 2018, som just överlämnats till riksdagen.

Gårdagens glädjande artikel om de tre ungdomarna som startat glasskiosk i Lemland kombinerar två av de mest somriga fenomenen av alla, nämligen sommarjobb och glasskiosker.

Till slut presenterades Finlands nya regeringsprogram. Ett regeringsprogram i stor obalans och med många kompromisser men med möjligheter för Åland.

Utmaningarna för detaljhandeln är globala. Pressade priser genom volymer gör det svårt för den lokala handeln. Samtidigt ser vi stora möjligheter för den åländska handeln. En handel som ger arbetsplatser och skatteintäkter–nödvändiga för att Åland även i framtiden ska vara en attraktiv plats att bo och verka på.

Landskapsregeringen föreslår att man ska kunna handplocka nästa förvaltningschef. Fördelen är att man då tror sig få fler sökande. Nackdelen är att demokratin dör en smula.

Fler ledare