På kort tid har flera chefer slutat inom flera tunga och viktiga landskapsägda organisationer.
Tidigare i veckan stod det klart att ÅHS ekonomichef Marie Lövgren lämnar. Hennes avhopp kommer inte långt efter att både chefsläkare och förvaltningschef klivit av.
Samma historia utspelar sig nu inom nybildade Ålands gymnasium. I slutet av november förlorade man ytterligare en förvaltningschef efter kort tid. Christian Ivars sade då upp sig efter drygt ett halvår på sin post. Han hade i sin tur efterträtt Anders Göransson, som i sin tur slutade endast fem månader efter att styrelsen för det nya gymnasiet hade inlett sitt jobb.
Det är normalt att människor byter jobb och det måste inte finnas någon dramatik i det eller vara ett problem.
Men när antalet chefsavhopp sammanfaller så tätt som nu väcks alltid frågor. Särskilt som det i flera fall även finns sammanfallande motiveringar och förklaringar från de berörda.
När det gäller Lövgrens avhopp har det mesta skett inför öppen ridå.
Hon anser att landskapsregeringen detaljstyrt för mycket och speciellt då när det gäller it-frågor. Hon får stöd av styrelsens ordförande, Annette Holmberg-Jansson (MSÅ). Det sistnämnda är anmärkningsvärt. Det har ju annars alltid sagt att sjukvårdsministern och ÅHS-ordförande bör komma från samma parti för att undvika konflikter. Här tycks dock det inte ha stoppat någonting.
Ansvarig minister är Wille Valve från samma parti som Holmberg-Jansson.
Även när det gäller chefstumultet i gymnasieskolan har motsvarande motiv framförts.
Anders Göransson ansåg bland annat, i en skrivelse, att landskapsregeringens agerande kring skolans reglemente ”rimmar illa med att myndigheten själv ska besluta om hur myndighetens inre arbete ska vara organiserat”. En närmare granskning av styrelseprotokoll, som Ålandstidningen tidigare gjorde, visade också att förvaltningschefen gång på gång fick back av styrelsen i frågor som var väldigt operativa till sin natur. Som exempelvis hur diverse styrdokument skulle förankras ned i organisationen.
Den svidande, tydliga och likartade kritiken från erkänt duktiga tjänstemän stämmer till eftertanke.
Varje regering har all demokratisk rätt i världen att sätta sin prägel på olika politikområden. Det är också naturligt och förståeligt att politiska ambitioner inte alltid och till alla delar måste uppskattas av dem som är satta att förverkliga dem.
Men samtidigt har landskapsregering och lagting liksom övriga Norden uttryckligen valt att via lagstiftning inrätta alltmer fristående myndigheter och enheter.
Hur budgetanslag och övergripande målsättningar här ska se ut är fortfarande något som ägaren bestämmer. Men hela poängen med den här typen av verksamheter är att tjänstemän och anställda sedan ska leverera det som beställts – utgående från sin yrkeskunskap och på det sätt som de finner klokast.
Om inte landskapsregeringen respekterar det riskerar man lägga en våt filt över hela verksamheter –med sänkt ambitionsnivå och dålig stämning som följd. Sådant drabbar i slutändan alltid medborgarna och skattebetalarna.
Förhoppningsvis är det som nu sker i gymnasieskolan och ÅHS bara undantag och sådant som ibland händer.
Men misstanken om att här finns ett mönster och lite för många som inte förstår sin egen roll ökar i takt med varje nytt chefsavhopp.
Niklas Lampi