Vattnet i och omkring Åland tillhör de mest värdefulla naturtillgångar landskapet har. Det är ingen överdrift att säga att Ålands välstånd bygger på vattnet.
Därför är det oroande att den ekologiska balansen är så pass rubbad. Ingen del av det åländska kustvattnet, uppdelat i inner-, mellan- och ytterskärgård, uppfyllde kriterierna för god ekologisk status, enligt landskapsregeringens rapport ”Ytvattenstatus på Åland 2012-2018”.
För mellan- och ytterskärgården stannade det genomsnittliga betyget på måttlig ekologisk status, medan situationen i innerskärgården betecknas som sämre. Det ekologiska läget i Kaldersfjärden, Ämnesviken och Jomala vik bedöms som till och med som dåligt. Lumparn uppvisar en marginellt bättre status än övriga innerskärgårdsvatten, vilket enligt rapporten förklaras av dess storlek och högre exponeringsgrad i kombination med ett bättre vattenutbyte.
Inget av kustvattnen nådde upp till kriterierna för god ekologisk status
Det ekologiska läget är bedömt efter en rad faktorer: Klorofyll, vattenväxter, bottenlevande djur, siktdjup, kväve och fosfor. Vad gällde övergödningsämnet kväves ekologiska påverkan betecknades statusen som dålig i Jomala vik, i Kaldersfjärden, i Lillfjärden, i Orrfjärden, i Vandöfjärden och i Ämnesviken. I Kaldersfjärden och Ämnesviken var dessutom halterna av fosfor så höga att betyget blev ”dåligt”.
Rapporten kallar situationen i Kaldersfjärden och Ämnesviken för ”extremt dålig” och läget i Jomala vik för ”mycket alarmerade”.
16 av Ålands sjöar omfattas av EU:s ramdirektiv för vatten. Det betyder att landskapet förbundit sig att hantera vattendragen så att den ekologiska statusen är god. I sex av dessa sjöar var den ekologiska statusen god eller hög. I sex av sjöarna var statusen måttlig medan i tre av sjöarna bedömdes den ekologiska statusen ligga på en otillfredsställande nivå. Vargata träsk utmärker sig som den enda sjön där den ekologiska statusen bedömdes vara dålig.
På pluskontot kan dock Borgsjön och Södra Långsjön sättas med sin höga ekologiska status och Gröndals träsk, Inre Fjärden, Oppsjön och Tjudö träsk som fick betyget god ekologisk status.
Orsakerna till dagens situation känner vi väl till. Det behövs en klimatanpassad bevattningsstrategi och översyn av olika källor till övergödning som exempelvis enskilda avlopp, bräddpunkter, dagvattenhantering, jord- och skogsbruk, industrier. För yttre vattenområden måste arbetet med att komma åt punktkällor och internationell samverkan prioriteras, för att citera landskapsregeringens egen rapport ”Väsentliga vattenvårdsfrågor 2019”.
Det är dags för ett förnyat åtgärdsprogram och uppdaterade förvaltningsplaner. Nuvarande program gäller till och med 2021.Arbetet har inletts och landskapet ber allmänhet och andra att involvera sig i processen, med synpunkter, förslag och idéer.
Det här är en fråga för alla att engagera sig i.

Petter Lobråten