Undersökningen gjordes i 63 naturreservat i Tyskland vid 1.500 olika tillfällen. Nedgången är störst på sommaren, 82 procent, när insekterna borde vara som flest.De exakta orsakerna är inte klarlagda ännu. Men mycket talar för att insektsdöden beror på förstörelsen av vild natur – vilket minskar insekternas föda – och det utbredda användandet av kemiska bekämpningsmedel, även om uppgifterna om kemikalierna inte är helt sammanställda ännu. Forskarna har däremot eliminerat klimatförändringen som förklaringsmodell.
Insekterna utgör ungefär två tredjedelar av allt liv på jorden. Deras betydelse som föda åt andra djur och pollinrerare av växter är grundläggande för ekosystemets överlevnad. Flugor, malar och fjärilar är lika viktiga pollinerare som bin. En tredjedel av maten vi äter behöver pollinerare, direkt eller indirekt, för att produceras.”Om vi förlorar insekterna kollapsar allt, säger professor Dave Goulson vid Sussexs universitet, i en intervju med The Guardian.Det här är den första undersökningen av alla flygande insekter, inklusive getingar och flugor.
För några månader sedan kom nya studier som kanske bringar klarhet i den mystiska bidöd som drabbat nästa hela jorden. Plötslig bidöd eller Colony Collapse Disorder som det heter på engelska har oroat biologer och biodlare sedan 2007 då de första fallen började uppmärksammas. Arbetsbin försvinner från bikupor och samhällen försvinner. Forskare har länge försökt hitta svaret på gåtan. De senaste fem åren har fyra stora studier publicerats som kanske slutligen lyckats med att knyta samman två specifika insektsgifter ur gruppen neonikotinoider. Det rör sig om thiamethoxam och imidacloprid.
Bin som utsattes för thiamethoxam förlorade förmågan till inlärning. Normalt ökar bins insamling av pollen genom livet, nu försvann den i stället. De förlorade även förmågan att hitta tillbaka till bikupan, vilket forskare kunnat se genom att fästa små microchip på binas ryggar och följa deras flykt genom luften. Antalet bin som inte återvände till kupan var två till tre gånger högre än bland de bin som inte utsatts för kemikalien. Bekämpningsmedlet imidacloprid har i en studie visat sig göra humlor mindre sociala. De minskade dessutom tiden de spenderade på att ta hand om larverna i boet. De blev även mindre benägna att söka mat. Resultaten är överförbara på bin.
En begränsning av kemiska bekämpningsmedel är nödvändig. Som konsumenter kan vi bidra genom att välja bort konventionellt odlade produkter och stöda den giftfria ekologiska livsmedelsproduktionen. Det blir dyrare i det korta perspektivet men jämfört med de konsekvenser som insektsdöden får på sikt är priset lågt.
Det vore bra tragiskt om vi tvingades ställa vårt hopp till desperata nödlösningar, som den som Eijiro Miyako, kemist vid National Institute of Advanced Industrial Science and Technology i Tsukuba i Japan, presenterat. Han har lanserat idén om att skapa konstgjorda bin. Han har uppfunnit en gel som är precis lagom klibbig så att pollen från en blomma kan fastna på ett konstgjort bi och sedan befrukta nästa blomma. Resultaten publicerades i våras i tidskriften Chem. Det vore bra bakvänt med tanke på att vi ännu kan vända utvecklingen.
Petter Lobråten