Vuxna påverkar barnens syn på vad som förväntas av en tjej respektive en kille mer än man tror.

Det menar jämställdhetskonsulent Malin Gustavsson som vill få vuxna att förstå vikten av att inte generalisera kön.

-Först då kan världen bli jämställd, säger hon.

JÄMSTÄLLDHET Könsroller sitter djupare rotat inne i var och en än vad man kan tänka sig. Det säger ålänningen Malin Gustavsson, konsult i jämställdhet och mångfaldsfrågor och projektanställd på Folkhälsan i Helsingfors. I veckan föreläste hon om könsroller för föräldrar, dagis- och skolpersonal och andra intresserade.

-I en nyproducerad undervisningsfilm om just genus och könsroller som Folkhälsan distribuerar finns en scen där mannen i familjen köpt gardiner. Både jag och Malin kände att gardinköp av en familjefar inte kändes speciellt övertygande. Det kändes otänkbart i dagens samhälle, säger Petra Berg, ungdomsarbetare på Folkhälsan.

-Och vi jobbar ändå med jämställdhet och könsroller, säger Malin.

Förändra redan som barn

Alla människor har nämligen förutfattade meningar, en bild av vad som förväntas, önskas och krävs av en kvinna respektive en man, förklarar Malin. Seminariet är ett sätt att försöka förändra dessa bilder.

Att man vänder sig till dagis- och skolpersonal beror på att de där kan nå vuxna som har barn eller arbetar med barn.

-Vi kan ju inte göra hembesök, säger Malin.

Undersökningar visar att redan när barnen är små behandlas de olika beroende på om de är flickor eller pojkar.

-Forskaren och neurologen Markku Hyppärä har undersökt fosters och spädbarns hjärnor och konstaterar att det inte finns någon som helst skillnad på en flickas och pojkes hjärna när de ligger i magen. När barnet föds börjar de dock förändras åt olika håll. Det är omöjligt att säga vad som skapar skillnaderna, men vi vet att olika stimulans ger olika utveckling.

Olika bemötande

Hon ger exempel på hur man bemöter en nyfödd tjej genom att säga: "vilken söt klänning" medan man bemöter killen genom att berömma hans tuffa sjörövartröja.

-Man har gjort experiment och klätt samma barn i rosa kläder och i blå kläder och studerat hur barnet blivit bemött och märkt stora skillnader. Det är många små saker som man inte tänker på som formar barnen.

Bland de som arbetar med barn är kunskapen varierad.

-Efter seminariet inser de flesta att detta är viktiga grejer som man måste göra något åt. Man har förstått att man kan påverka barnen genom att baka in dem i könsroller. Att de faktiskt formar deras världsbild.

Se värdet som person

Det viktigaste för att ändra barnens världsbild och deras förutfattade meningar är att ändra inställningen hos oss vuxna, säger Malin. När vi själva inser vårt värde som människa, inte vårt värde som kvinna eller man, kan vi i vår tur föra det vidare.

-Kön spelar roll. Men det borde inte göra det. Förr i världen hade vi ett klassamhälle där bara de rika och välbärgade fick rösta och utbilda sig. Det samhället har vi lyckas ifrågasätta, varför kan vi inte göra samma sak med könsroller?

Hon menar att man måste hitta nya roller som inte är knutna till kön. Som exempel säger hon att mannen traditionellt haft som uppgift att försörja familjen men att rollen i dag inte är lika självklar.

-Då är det lätt att tappa greppet. Man måste hitta en ny livsuppgift. Se värdet i sig själv.

Inte generalisera kön

Att förändra inställningen till kvinnligt och manligt är dock inte alldeles lätt. Ett sätt att göra det är att ständigt diskutera det och vara vaksam på vad man egentligen säger när man säger något.

-Jag arbetar också med projektet "Kärlek börjar inte med bråk" som utgår från just uttrycket att kärlek börjar med bråk. Vad säger man egentligen med ett sådant uttryck? - Jo att det som kille är okej att slå en flicka för att visa kärlek och att tjejer ska vara beredda på att kärlek gör ont om det kommer från pojkar. Eller vilket budskap vill vi ge våra barn då vi säger så?

En sak som Malin upplever som problematisk är att generalisera kön. Att säga: "Var tysta ni pojkar där bak", trots att tre av dem inte sagt ett ord. Eller att säga att alla tjejer är tysta och snälla. Det ger inte utrymme för individualitet, säger hon.

-Man kan inte generalisera på det där sättet. Det är som att säga: "Alla långa personer måste sätta sig ned". Vi vuxna som rör oss bland barn och ungdomar borde se till varje person i stället. Säga Pelle, Olle, Lisa och Anneli.

Erbjuda alla möjligheter

Malin vill dock inte att världen ska svängas uppochner.

-Man ska kunna blanda. En tjej ska kunna få vara prinsessa om hon vill, men hon ska samtidigt kunna få vara vild, fäktas och prata högt. Att man som vuxen visar att världen erbjuder alla möjligheter för alla människor!

-För alla kan vinna på ett jämställt samhälle.

När kommer världen att bli helt jämställd?

-Det är upp till oss. Vad har egentligen hänt på 100 år?

-Först då vi erkänner att kön spelar roll - och gör oss av med värderingen av kön - kan samhället bli jämställt.

Ida Jansson var en piga som levde i Borgboda, Saltvik. Hon bodde i en liten röd stuga med sin handikappade son Gustav Adolf.
Nu har hon varit död i 54 år, men hennes historia lever vidare.

Tre svenska hobbyarkeologer har hittat överraskande fynd i närheten av Lövökongressens fredade område – nästan fyra kilogram mynt och knappar från 1600-talet framåt och ett ryskt kors i mässing eller brons.
– Det här hjälper att bidra till Lövös historia, säger vikarierande antikvarie Freya Roe vid enheten för kulturförvaltning.

Trubadur-duon Emil Grönvall och Yohan Henriksson har under nio år spelat på Arken Garden. Med över 500 spelningar i ryggen har de varit med om det mesta, och byggt upp en stark kemi tillsammans.

Teater, musik, dans, poesi och många aktiviteter för barn och familjer. Det erbjuds under kulturnatten som går av stapeln under den soliga och fina fredagskvällen.
– Vi tycker att det är värt att lyfta poesin in i vardagen och ut på torgen, säger Eva Johansson som deltar i en poetisk flash mob.

Nanna Sjöström var en åländsk grafiker och formgivare. Hon påbörjade sin konstnärliga bana under 80-talet, och arbetade in i det sista.
– Det finns en stor efterfrågan efter Nanna, säger Leila Cromwell-Morgan vid Galleri Skarpans.

I tisdags gick den tjugonde Katrinafestivalen av stapeln. Öppningskonserten hölls i en fullpackad S:t Görans kyrka, där musiken kom från alla håll och kanter.

Anna Nygård studerar modefotografi i London och är nu aktuell med en utställning i Galleriet ovanför Viktor Crafts and Design, som tar fasta på hållbarhet inom mode.
– Det är en blandning mellan konst- och modefoto, säger Anna Nygård.

”Livet är en schlager”. Det är årets festivaltema när Katrina kammarmusik firar 20-
årsjubileum. Allt från tidiga dansmelodier,
operor och berömda kammarmusik-verk till
välkända Eurovisions dängor kommer framföras under fem dagar.

Flera av de åländska biblioteken vägrar ta
emot den åländska poeten Linda Smiths
senaste bok ”Fågelperspektiv från Djävulsberget”, menar hon. Hittills har bara Mariehamns och Sunds bibliotek tagit in den.
– De åländska biblioteken borde ju ta in allt
av åländska författare, säger Linda Smith.

I lördags anordnade Geta sockensällskap en antikrunda i Kulturarvsstugan, Geta. På plats fanns expertvärderaren Hans Örnback från antikhandeln Patina. Särskilt ett av föremålen överträffade hans förväntningar.
– Den är ovärderlig, säger han.

I år det exakt 20 år sedan Vikingamarknaden anordnades första gången.
I Kvarnbo, Saltvik springer barnen runt
med svärd och vikingarna ligger i sina tält
för att få en paus från solen.
– Det är aningen för varmt, säger Bill
Persson som är här för sjätte gången.

Värmen är förskräcklig, men skön. Hundarnas tungor hänger tungt, turisterna äter bullar och tar bilder på de gamla husen.
Det är onsdag och hantverksdag på Jan Karlsgården.

I sin masteruppsats ”Byggnadskultur och nationsbygge” skriver Johan Häggblom om arkitekten Einar Rudskogs uppdrag han fick av Ålands ungdomsförbund i början på 1900- talet.