Vuxna påverkar barnens syn på vad som förväntas av en tjej respektive en kille mer än man tror.

Det menar jämställdhetskonsulent Malin Gustavsson som vill få vuxna att förstå vikten av att inte generalisera kön.

-Först då kan världen bli jämställd, säger hon.

JÄMSTÄLLDHET Könsroller sitter djupare rotat inne i var och en än vad man kan tänka sig. Det säger ålänningen Malin Gustavsson, konsult i jämställdhet och mångfaldsfrågor och projektanställd på Folkhälsan i Helsingfors. I veckan föreläste hon om könsroller för föräldrar, dagis- och skolpersonal och andra intresserade.

-I en nyproducerad undervisningsfilm om just genus och könsroller som Folkhälsan distribuerar finns en scen där mannen i familjen köpt gardiner. Både jag och Malin kände att gardinköp av en familjefar inte kändes speciellt övertygande. Det kändes otänkbart i dagens samhälle, säger Petra Berg, ungdomsarbetare på Folkhälsan.

-Och vi jobbar ändå med jämställdhet och könsroller, säger Malin.

Förändra redan som barn

Alla människor har nämligen förutfattade meningar, en bild av vad som förväntas, önskas och krävs av en kvinna respektive en man, förklarar Malin. Seminariet är ett sätt att försöka förändra dessa bilder.

Att man vänder sig till dagis- och skolpersonal beror på att de där kan nå vuxna som har barn eller arbetar med barn.

-Vi kan ju inte göra hembesök, säger Malin.

Undersökningar visar att redan när barnen är små behandlas de olika beroende på om de är flickor eller pojkar.

-Forskaren och neurologen Markku Hyppärä har undersökt fosters och spädbarns hjärnor och konstaterar att det inte finns någon som helst skillnad på en flickas och pojkes hjärna när de ligger i magen. När barnet föds börjar de dock förändras åt olika håll. Det är omöjligt att säga vad som skapar skillnaderna, men vi vet att olika stimulans ger olika utveckling.

Olika bemötande

Hon ger exempel på hur man bemöter en nyfödd tjej genom att säga: "vilken söt klänning" medan man bemöter killen genom att berömma hans tuffa sjörövartröja.

-Man har gjort experiment och klätt samma barn i rosa kläder och i blå kläder och studerat hur barnet blivit bemött och märkt stora skillnader. Det är många små saker som man inte tänker på som formar barnen.

Bland de som arbetar med barn är kunskapen varierad.

-Efter seminariet inser de flesta att detta är viktiga grejer som man måste göra något åt. Man har förstått att man kan påverka barnen genom att baka in dem i könsroller. Att de faktiskt formar deras världsbild.

Se värdet som person

Det viktigaste för att ändra barnens världsbild och deras förutfattade meningar är att ändra inställningen hos oss vuxna, säger Malin. När vi själva inser vårt värde som människa, inte vårt värde som kvinna eller man, kan vi i vår tur föra det vidare.

-Kön spelar roll. Men det borde inte göra det. Förr i världen hade vi ett klassamhälle där bara de rika och välbärgade fick rösta och utbilda sig. Det samhället har vi lyckas ifrågasätta, varför kan vi inte göra samma sak med könsroller?

Hon menar att man måste hitta nya roller som inte är knutna till kön. Som exempel säger hon att mannen traditionellt haft som uppgift att försörja familjen men att rollen i dag inte är lika självklar.

-Då är det lätt att tappa greppet. Man måste hitta en ny livsuppgift. Se värdet i sig själv.

Inte generalisera kön

Att förändra inställningen till kvinnligt och manligt är dock inte alldeles lätt. Ett sätt att göra det är att ständigt diskutera det och vara vaksam på vad man egentligen säger när man säger något.

-Jag arbetar också med projektet "Kärlek börjar inte med bråk" som utgår från just uttrycket att kärlek börjar med bråk. Vad säger man egentligen med ett sådant uttryck? - Jo att det som kille är okej att slå en flicka för att visa kärlek och att tjejer ska vara beredda på att kärlek gör ont om det kommer från pojkar. Eller vilket budskap vill vi ge våra barn då vi säger så?

En sak som Malin upplever som problematisk är att generalisera kön. Att säga: "Var tysta ni pojkar där bak", trots att tre av dem inte sagt ett ord. Eller att säga att alla tjejer är tysta och snälla. Det ger inte utrymme för individualitet, säger hon.

-Man kan inte generalisera på det där sättet. Det är som att säga: "Alla långa personer måste sätta sig ned". Vi vuxna som rör oss bland barn och ungdomar borde se till varje person i stället. Säga Pelle, Olle, Lisa och Anneli.

Erbjuda alla möjligheter

Malin vill dock inte att världen ska svängas uppochner.

-Man ska kunna blanda. En tjej ska kunna få vara prinsessa om hon vill, men hon ska samtidigt kunna få vara vild, fäktas och prata högt. Att man som vuxen visar att världen erbjuder alla möjligheter för alla människor!

-För alla kan vinna på ett jämställt samhälle.

När kommer världen att bli helt jämställd?

-Det är upp till oss. Vad har egentligen hänt på 100 år?

-Först då vi erkänner att kön spelar roll - och gör oss av med värderingen av kön - kan samhället bli jämställt.

För exakt 80 år sedan gick vinterkriget in på sin nionde vecka. I en serie ”veckorapporter” skildrar docent Kenneth Gustavsson hur Åland påverkades under vinterkrigets dramatiska månader.

För exakt 80 år sedan gick vinterkriget in på sin åttonde vecka. I en serie ”veckorapporter” skildrar docent Kenneth Gustavsson hur Åland påverkades under vinterkrigets dramatiska månader.

Två pjäser, föredrag, högläsning och musik står på programmet under Lappos egen Joel Pettersson-festival den 1 februari.
– Joel kanske inte hade någon direkt koppling till Lappo men han är ju hela Ålands nationalklenod, säger Maria Mäntylä som är en av arrangörerna.

Sture Mattsson fascineras av det digitala fotots möjligheter. Med hjälp av kamera och dator skapar han vackra och mångtydiga bilder som nu visas på Galleri Skarpans.

Årets upplaga av den kulturhistoriska årsboken ”Åländsk odling” har just kommit ut. I år har man släppt in en rad externa skribenter som skildrar allt från första världskriget och arkeologiska utgrävningar till en vindlande släkthistoria och tv:ns intåg på Åland.

Sista resterna av det gamla Badhotellet på Hamngatan är nu borta. De kvarvarande murresterna har ersatts av en nygjuten mur.

När Nobelprisen på i morgon kväll delas ut i Konserthuset i Stockholm av Sveriges kung Carl Gustaf XVI är det åländska sopranen Sofie Asplund som står för skönsången som årets sångsolist.

För 80 år sedan gick vinterkriget in på sin andra vecka. I en serie ”veckorapporter” skildrar docent Kenneth Gustavsson hur Åland påverkades under vinterkrigets dramatiska månader.

I en serie ”veckorapporter” kommer docent Kenneth Gustavsson att skildra hur vinterkriget påverkade Åland.
Han inleder den första rapporten från 30 november 1939, exakt 80 år sedan vinterkriget bröt ut.

Blott 14-årige Maximilian ”Maxi” Svensson är den yngsta konstnären någonsin som fått en separat utställning på Ålands konstmuseum. Sin unga ålder till trots har han redan ställt ut på bland annat Lars Lerins museum i Sandgrund.
– Jag inspireras mycket av resor, familjen och andra konstnärer, säger han.

Big bang och antika filosofer – under ytan på Rainer Janssons vackra och säregna metallskulpturer på Galleri Skarpans döljer sig djupa tankar.

”Mina två halva liv” är en sådan självklarhet på den åländska teaterscenen att man efteråt inte förstår hur Åland har klarat sig utan den.

En ny mosaik på Mariebad och en muralmålning på den kommande Balticarenan i Östernäs är två av stadens planerade nya konstutsmyckningar.