Efter att ha behövts i nära 40 år var självstyrelsegården klar. För att projektet skulle förverkligas revs stadens societetshus.

En onödig konsekvens, tycker Eivor Lindström som har skapat utställningen projekt 77.

UTSTÄLLNING Vi kan alltid lära av historien heter det. Den som besöker utställningen projekt 77 som öppnade i Ålands museum i tisdags kväll kan också ta med sig viktiga reflektioner inför framtiden. Projekt 77 är en historia om tröga administrativa kvarnar. Kvarnar som malde på så långt att en älskad byggnad inte skulle få stoppa dem.

Men vi och utställningen börjar på 1940-talet. Landstinget och stadsfullmäktige trängdes i stadshuset. Alla var överens om att självstyrelsen behövde egna lokaler. Därför började politikerna se på olika lösningar till placering. Valet föll på platsen intill torget på grund av dess centrala läge. Under planeringens startskede fanns en tanke om att ett landskapsmuseum skulle inrymmas i landskapsgården.

Parallellt med utredandet om landskapsgårdens placering vaknade tankarna på att ett turisthotell behövdes på Åland. Tanken fick gehör i Helsingfors där inställningen var att fler turister borde lockas till Finland.

Skulle varit större

År 1964 utlystes en nordisk arkitekttävling för byggnationen av självstyrelsegården, turisthotellet och museet. Vann gjorde arkitekt Helmer Stenros från Helsingfors.

- Hans ursprungsförslag var en 3.000 kubikmeter större självstyrelsegård än i dag. Men det fick bakläxa i Helsingfors. I nästa version bantades byggnaden ner, förklarar Eivor Lindström.

Det är onekligen ironiskt när det i dag återigen diskuteras att självstyrelsen behöver större lokaler.

Byggherren blev densamma som för Alandica kultur- och kongresshus i dag: Ålands Bygg AB.

Första byggnaden var klar 1973, det var hotell Arkipelag. Därefter väntade ett beslut som föranledde stora protester. Nämligen det att riva stadens societetshus "Socis" för att ge plats åt självstyrelsegården.

- Sent omsider presenterade faktiskt stadsarkitekten ett förslag som innebar att självstyrelsegården skulle roteras så att societetshuset skulle kunna stå kvar. Men då hade den politiska processen redan gått så långt att man inte vågade tänka om, säger Eivor Lindström.

Det hade tagit många år att få politikerna i Helsingfors att gå med på att finansiera projektet. Nu ville landskapet inte riskera att stöta på mothugg.

Bevara historien

Societetshuset jämnades med marken och självstyrelsegården byggdes färdigt. Den invigdes 1978.

Sista byggnaden att bli färdig var Ålands museum och Ålands konstmuseum. Det stod klart 1981, alltså fyra år efter planerna.

Eivor Lindström påbörjade sina efterforskningar om projekt 77 under sin avslutande praktik på kulturvetarlinjen. Hon fann så mycket material att museet bad henne att göra en utställning. Den grafiska utformningen står Carina Sommarström för.

Vad kan vi dra för lärdomar av projekt 77?

- Jag tycker att samhället måste tänka efter innan man river gamla hus. Kanske ångrar men sig först i efterhand. Det är viktigt att det också finns äldre bebyggelse i en stad så att vi ska kunna se hur man har levat genom historien, svarar Eivor Lindström.

I sommar kan läsare uppleva Åland genom att läsa böcker som utspelar sig här, och samtidigt delta i bibliotekens läsutmaning ”Läs Åland runt”. Victoria Lundgren på Mariehamns stadsbibliotek hoppas att utmaningen återkommer i framtiden.
– Man vinner på att lära känna Åland via skönlitteraturen.

För Karin Erlandsson är skrivandet ett hantverk – det kräver disciplin och system, vilket triggar kreativiteten. Om det, författarskapet och sådant som hör till ett skrivliv handlar den nya boken ”Alla orden i mig”.
– När jag skriver mina romaner finns det tusen detaljer att hålla reda på. Här har jag bara behövt hålla reda på mig själv.

Efter att ha bott och målat i ett drygt år på Åland, kliver nu den australiska konstnären Danelle Bergstrom fram och presenterar sig med utställning ”Våga” på Önningebymuseet.

Åsa Lind har just kommit ut med två nya bilderböcker: ”Brum, skogens djur i ord och bild” med illustrationer av Anna Bengtsson, och ”Tiger, Tiger, Tiger” illustrerad av Joanna Hellgren.

Keathy Ericsson-Jourdan blir den första mottagaren av det nyinstiftade Anna-Lena Dreijers konstpris.
– Jag är mycket hedrad, säger mottagaren.

För ett drygt år sedan besökte franska konstnären Marie Sand Åland tillsammans med sin make som är Frankrikes ambassadör i Finland. Det var ett tvådagarsbesök, men Marie Sand blev kvar en vecka, fascinerad av det åländska landskapet.

Ålands kulturdelegation har utsett etnologen Conny Andersson till årets kulturpristagare.

De åländska museerna jobbar för ett ökat samarbete sinsemellan. En konkret åtgärd är att uppmärksamma den internationella museidagen på lördag då det bland annat bjuds på fritt inträde.

Dagens Nyheter har donerat sin samling av gamla kameror och övrig fotoutrustning till Ålands fotografiska museum.
– Jag är helt överväldigad, säger Olle Strömberg som äger och driver museet tillsammans med sin fru Benita Strömberg.

Johanna Grüssner är en av 13 artister som är nominerade till Nordiska rådets musikpris 2019.

Efter sju års intensiva studier vid Sibeliusakademien och flera timmars övande – varje – dag, är det dags för Emanuele Ferraris examenskonsert.
– Nej, jag är inte speciellt nervös, säger han.

Känslor av skam behöver inte gömmas undan eller förtryckas. I Bo Söderlunds nya utställning på Galleri Skarpans har han i stället valt att porträttera en rad ”pinsamhetsmonster” som var och en nu har möjlighet att bekanta sig med.

”På en trollsländas vingar” av Ann-Christin Waller och Anni Wikberg är nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2019.