Över hundra artiklar om sjöfart har Göte Sundberg skrivit, mest för Sjöhistorisk årsbok för Åland. Men han har ämnen kvar. Han har just lagt sista handen vid en bok om skeppsbyggare i Skarpnåtö och snart kommer en bok om skeppsbyggaren J A Henriksson på Äppelö ut.

SJÖFART Det som i hög grad fascinerar honom är hur intresset för sjöfart och skeppsbyggeri fanns hos folkets breda lager, allmogen och bönderna var basen.

-Jag vill förmedla den kunskapen till dagens ålänningar att grunden till vår sjöfart lades här, av allmogen, säger Göte som tycker att de åländska bönderna ska sträcka på sig och inte säga att de är "bara bönder".

Först senare blev allmogerederiernas roll övertagen av redare i Mariehamn med namn som Lundqvist, Troberg och Mattsson.

Tre fartyg

Geta och Finström är stora som skeppsbyggarkommuner på Åland.

Under skeppsbyggeriets guldålder, från 1850 till 1920 byggdes 52 fartyg i Geta och lika många i Finström. Totalt byggdes under den epoken nästan 300 fartyg och året 1875 var det år när skeppsbyggeriet kulminerade. Lägg till det att ålänningarna också beställde ett 50-tal fartyg från Österbotten under den här tiden.

-Jag kommer till att det i snitt byggdes fem nya fartyg per år, säger Göte Sundberg.

I Skarpnåtö i norra Hammarland, som hade nära förbindelse med Geta, byggdes tre fartyg. 1864 briggen Methodius, 1974 skonerten Siloni och sist barken Vega 1892.

Varvsområde i Skarpnåtö var den långsträckta viken öster om byn, där även gårdarnas sjövisten fanns.

- Idén till den här boken kommer från Nisse Storå. Han skrev ju om Södergårds i Skarpnåtö men inte så mycket om skeppsbyggandet. Han sade det får du göra åt mig och nu har jag gjort det, säger Göte.

Förhoppningar

När ett antal personer började planera för ett skeppsbygge så fanns det i allmänhet klent med kontanter i kassan. Det som de intresserade satsade var eget arbete, virke ur egen skog och tron på att bygget skulle bli lyckosamt.

När briggen Methodius byggdes i Skarpnåtö var det 29 bönder och en skeppare som bildade bolag. Och de som tecknade andelar kom inte bara från Hammarland. Även personer från Geta, Finström, Eckerö och Jomala fanns med.

-Och det var vanligt att skepparen fick lov att teckna många andelar i fartyget han skulle föra. Annars trodde man att han inte var tillräckligt intresserad av att segla framgångsrikt, säger Göte Sundberg.

I fråga om dokumentation har man hos Södergårds i Skarpnåtö bevarat ett vaxdukshäfte där alla kostnader för fartygsbyggandet finns antecknande.

-Där ser man på pennit vad alla kostnader gick på, säger Göte Sundberg.

Skriftserie

Boken om skeppsbyggarna i Skarpnåtö lanseras på söndag, den 10 oktober klockan 14, hos Södergårds i byn. Då är författaren på plats och signerar boken.

Men Götes nästa bok är redan på väg.

Den ska ges ut via Schildts förlag, i Svenska folkskolans vänners skriftserie och den handlar om Götes favorit bland åländska skeppsbyggare, Johan August Henriksson i Geta Äppelö.

- Jag har lite som ett personligt förhållande till honom. Min far var dräng hos honom och Henriksson byggde faktiskt hela 15 fartyg, förklarar Göte Sundberg.

Som för övrigt med stort intresse följer Ålands sjöfartsmuseums utbyggnad, han var ju tidigare museets chef.

- Jag tror det blir riktigt bra. Men de borde koppla ihop museet och Pommern till en helhet, i synnerhet nu när beslut tagits om att Pommern ska få torrdocka, tycker han.

Vilhelm Mobergs komedi ”Marknadsafton” har 90 år på nacken men sätts fortfarande upp på teatrar i Sverige.
Nu är det Ålands tur. På fredag är det premiär för Kappsäcksteaterns version av pjäsen.

Genom att måla självporträtt har Guy Frisk tagit sig vidare när han kört fast i skapandet. Nu ställer han första gången ut några av sina introspektioner.

I sin nya roman ”Frihetens pris” återvänder Sonja Nordenswan till den värld och den tid hon skildrade i sin förra bok ”En sång ur kylan”.
–  Men det är ingen fortsättning utan en helt fristående berättelse, säger hon.

Sex kvinnor och fyra män trängs ihop på en flotte av en antropolog som hoppas på våld och sex när drifterna tar över. Men inget blir som han tänkt sig. Om detta experiment handlar Marcus Lindeens omtalade dokumentär ”Flotten” som Verafestivalen visar lördag kväll.

I sin nya roman ”Märket” återvänder Carina Karlsson till häxprocessernas 1600-tal och bondmoran Lisbeta, Per Skarps hustru, som avrättades för trolldom.
Nytt material och missnöje över långfilmen ”Djävulens jungfru” sporrade henne.

I Helsingfors går operan ”Jää”, som bygger på Ula-Lena Lundbergs roman ”Is”, för fulla hus. Själv tillbringar hon andra vintern i Diktarhemmet i Borgå.
– Det är en väldigt intressant episod i mitt liv det här, säger hon.

Anette Gustafsson är dubbelt utställningsaktuell just nu. Dels på Ålands konstmuseum, dels på Galleri Skarpans där hennes utställning ”Elefanten i rummet” öppnar i kväll.

Lasse Harkkalas detaljrika akvareller påminner om sagoboksillustrationer. Fantasin ges fritt spelrum och drömmens logik råder.
– Jag låter betraktarna hitta på historierna själva, säger han.

Färgsprakande och fullt av energi, men kanske inget för de minsta barnen, tycker vår recensent om ”Alice i underlande”t

Tre generationer Mörn ställer ut tillsammans på Galleri Skarpans. Ett möte mellan keramik, målningar och ”hittade objekt”.

Biblioteket erbjuder nu alla låntagare att se gratis streamad film på sajten cineasterna.se.
En film i veckan går att se.

Musikern Judit Deáki har livet igenom hyst ett brinnande intresse för att sy historiska kläder. Nu ställer hon för första gången ut några av sina skapelser, med förlagor från mellan 1300-tal och 1900-tal.

I kväll öppnar bildkonstnären Kjell Ekströms utställning ”Akryl och akvarell – nya målningar” på Föglö bibliotek i Degerby. De färska tavlorna, som alla har målats 2018, är inspirerade av miljöer i samma kommun.
– För att vara ett så litet bibliotek har det fantastiska utställningsmöjligheter, säger Kjell Ekström.