Över hundra artiklar om sjöfart har Göte Sundberg skrivit, mest för Sjöhistorisk årsbok för Åland. Men han har ämnen kvar. Han har just lagt sista handen vid en bok om skeppsbyggare i Skarpnåtö och snart kommer en bok om skeppsbyggaren J A Henriksson på Äppelö ut.

SJÖFART Det som i hög grad fascinerar honom är hur intresset för sjöfart och skeppsbyggeri fanns hos folkets breda lager, allmogen och bönderna var basen.

-Jag vill förmedla den kunskapen till dagens ålänningar att grunden till vår sjöfart lades här, av allmogen, säger Göte som tycker att de åländska bönderna ska sträcka på sig och inte säga att de är "bara bönder".

Först senare blev allmogerederiernas roll övertagen av redare i Mariehamn med namn som Lundqvist, Troberg och Mattsson.

Tre fartyg

Geta och Finström är stora som skeppsbyggarkommuner på Åland.

Under skeppsbyggeriets guldålder, från 1850 till 1920 byggdes 52 fartyg i Geta och lika många i Finström. Totalt byggdes under den epoken nästan 300 fartyg och året 1875 var det år när skeppsbyggeriet kulminerade. Lägg till det att ålänningarna också beställde ett 50-tal fartyg från Österbotten under den här tiden.

-Jag kommer till att det i snitt byggdes fem nya fartyg per år, säger Göte Sundberg.

I Skarpnåtö i norra Hammarland, som hade nära förbindelse med Geta, byggdes tre fartyg. 1864 briggen Methodius, 1974 skonerten Siloni och sist barken Vega 1892.

Varvsområde i Skarpnåtö var den långsträckta viken öster om byn, där även gårdarnas sjövisten fanns.

- Idén till den här boken kommer från Nisse Storå. Han skrev ju om Södergårds i Skarpnåtö men inte så mycket om skeppsbyggandet. Han sade det får du göra åt mig och nu har jag gjort det, säger Göte.

Förhoppningar

När ett antal personer började planera för ett skeppsbygge så fanns det i allmänhet klent med kontanter i kassan. Det som de intresserade satsade var eget arbete, virke ur egen skog och tron på att bygget skulle bli lyckosamt.

När briggen Methodius byggdes i Skarpnåtö var det 29 bönder och en skeppare som bildade bolag. Och de som tecknade andelar kom inte bara från Hammarland. Även personer från Geta, Finström, Eckerö och Jomala fanns med.

-Och det var vanligt att skepparen fick lov att teckna många andelar i fartyget han skulle föra. Annars trodde man att han inte var tillräckligt intresserad av att segla framgångsrikt, säger Göte Sundberg.

I fråga om dokumentation har man hos Södergårds i Skarpnåtö bevarat ett vaxdukshäfte där alla kostnader för fartygsbyggandet finns antecknande.

-Där ser man på pennit vad alla kostnader gick på, säger Göte Sundberg.

Skriftserie

Boken om skeppsbyggarna i Skarpnåtö lanseras på söndag, den 10 oktober klockan 14, hos Södergårds i byn. Då är författaren på plats och signerar boken.

Men Götes nästa bok är redan på väg.

Den ska ges ut via Schildts förlag, i Svenska folkskolans vänners skriftserie och den handlar om Götes favorit bland åländska skeppsbyggare, Johan August Henriksson i Geta Äppelö.

- Jag har lite som ett personligt förhållande till honom. Min far var dräng hos honom och Henriksson byggde faktiskt hela 15 fartyg, förklarar Göte Sundberg.

Som för övrigt med stort intresse följer Ålands sjöfartsmuseums utbyggnad, han var ju tidigare museets chef.

- Jag tror det blir riktigt bra. Men de borde koppla ihop museet och Pommern till en helhet, i synnerhet nu när beslut tagits om att Pommern ska få torrdocka, tycker han.

I sommar kan läsare uppleva Åland genom att läsa böcker som utspelar sig här, och samtidigt delta i bibliotekens läsutmaning ”Läs Åland runt”. Victoria Lundgren på Mariehamns stadsbibliotek hoppas att utmaningen återkommer i framtiden.
– Man vinner på att lära känna Åland via skönlitteraturen.

För Karin Erlandsson är skrivandet ett hantverk – det kräver disciplin och system, vilket triggar kreativiteten. Om det, författarskapet och sådant som hör till ett skrivliv handlar den nya boken ”Alla orden i mig”.
– När jag skriver mina romaner finns det tusen detaljer att hålla reda på. Här har jag bara behövt hålla reda på mig själv.

Efter att ha bott och målat i ett drygt år på Åland, kliver nu den australiska konstnären Danelle Bergstrom fram och presenterar sig med utställning ”Våga” på Önningebymuseet.

Åsa Lind har just kommit ut med två nya bilderböcker: ”Brum, skogens djur i ord och bild” med illustrationer av Anna Bengtsson, och ”Tiger, Tiger, Tiger” illustrerad av Joanna Hellgren.

Keathy Ericsson-Jourdan blir den första mottagaren av det nyinstiftade Anna-Lena Dreijers konstpris.
– Jag är mycket hedrad, säger mottagaren.

För ett drygt år sedan besökte franska konstnären Marie Sand Åland tillsammans med sin make som är Frankrikes ambassadör i Finland. Det var ett tvådagarsbesök, men Marie Sand blev kvar en vecka, fascinerad av det åländska landskapet.

Ålands kulturdelegation har utsett etnologen Conny Andersson till årets kulturpristagare.

De åländska museerna jobbar för ett ökat samarbete sinsemellan. En konkret åtgärd är att uppmärksamma den internationella museidagen på lördag då det bland annat bjuds på fritt inträde.

Dagens Nyheter har donerat sin samling av gamla kameror och övrig fotoutrustning till Ålands fotografiska museum.
– Jag är helt överväldigad, säger Olle Strömberg som äger och driver museet tillsammans med sin fru Benita Strömberg.

Johanna Grüssner är en av 13 artister som är nominerade till Nordiska rådets musikpris 2019.

Efter sju års intensiva studier vid Sibeliusakademien och flera timmars övande – varje – dag, är det dags för Emanuele Ferraris examenskonsert.
– Nej, jag är inte speciellt nervös, säger han.

Känslor av skam behöver inte gömmas undan eller förtryckas. I Bo Söderlunds nya utställning på Galleri Skarpans har han i stället valt att porträttera en rad ”pinsamhetsmonster” som var och en nu har möjlighet att bekanta sig med.

”På en trollsländas vingar” av Ann-Christin Waller och Anni Wikberg är nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2019.