Alldeles snart kommer Georgien, beläget i Kaukasus, att ha den första kullen av professionellt utbildade marinarkeologer i tjänst. Tre av dem har besök Åland under några dagar tillsammans med sin svenska handledare FD Ulrica Söderlind och en studerande från Stockholms universitet.

- Åland är så intressant men mycket annorlunda, så summerar de sina upplevelser.

FORSKNING Jag träffar gruppen för samtal på ett café. Det är Madona Mshvildadze, Paata Donadze, Ioseb Beritashvili, Rubi Jaramillo och Ulrica och de har just avslutat ett dokumentationspass i museibyråns lager. De tre förstnämnda studerar alla arkeologi vid Ilia State University i Tbilisi.

Hela det här pilotprojektet bygger på av Svenska institutet har stöttat och finansierat utbildningen. Ulrica Söderlind besökte 2008 Åland med en annan student i samma projekt. I år är vistelsen på Åland längre och gruppen reser nu vidare till Axmar, norr om Gävle, där de är med om att förverkliga en dykpark som ingår i projektet Nordic Blue Parks.

Matens sjövägar

Studenterna från Georgien får nyttig övning. I Axmar ska de träna på uppmätning av fynd under vattnet och det är svårt. På Åland har de mätt upp och ritat av föremål hittade i vattnet vid Rödhamn, en plats där Ulrica dykt och gjort utgrävningar tidigare.

Innan de reser hem ska de också presentera sitt projekt vid Södertörns högskola, inom ramen för det nya projektet MARIS, och Söderlind och Paata Donadze ska presentera sitt projekt om matens väg somkulturell mötesplats. Båda är mycket intresserade av georgisk vinhistoria.

-Georgien är det äldsta vinproducerande landet i världen, vad grekerna än säger. Man har hittat kärnor från odlade vindruvor som kan dateras till 5 - 6000 år före Kristus, säger Söderlind.

Mer utforskning av mat ombord blir det i början av 2011 i Bodrum, sydvästra Turkiet.

- Det är Institute of Nautical Archaeology (INA), ett väletablerat institut som finansieras av USA, som godkänt vårt projekt. Vi, det är samma grupp som jag har med mig här, kommer att jobba i Bodrum-centret som har ett toppmodernt laboratorium för konservering av föremål. Vi ska titta på material från "byssan" (köket ombord) genom tiderna, från antiken till 1900-tal. Det vi hoppas är att matvanor ombord under en så lång tidsperiod ska berätta om kultur och historia i ett brett perspektiv, säger Söderlind.

Som ju är välkänd matforskare och har gett ut fyra böcker om historiska kök.

Så helt annorlunda

Dagarna på Åland har gett dem nyttigt jämförelsematerial. Fastän platserna är olika har de ändå beröringspunkter, både Åland och Georgien befinner sig i skärningspunkten för resor, båda har erfarenhet av att ha varit ockuperat av Ryssland.

- Bara en sådan sak som att på Åland höjer sig landet ur havet. Hemma så förlorar vi land till havet, säger Ioseb.

- Många av våra gamla städer ligger på havsbotten så nog finns det arbete för marinarkeologer, påpekar Paata.

- Jag tycker att gravarna, speciellt trekanstsgravarna på Västra Nabbergen i Eckerö Storby var oerhört intressanta. Jag har aldrig sett liknande, säger Madona som är speciellt intresserad av bronsålder.

Hon har också troligen lyckats lösa gåtan med vad det stod på metallbandet från ett krigsfartyg hittat tidigare vid Rödhamn. (Som tidningen skrev om 2008)

- Bokstäverna är otydliga men jag tror det står "Hamnflottan ??. Kryssaren Malburn, 13 augusti år 1914, säger hon. Ett ord är tyvärr oläsligt men en inte allt för vild gissning är att det saknade ordet borde vara namnet på en hamnstad där fartyget hörde hemma.

En heldag på Kökar har de också hunnit med, bronsåldersboplatsen på Otterböte liksom klosterlämningarna på Hamnö.

Dagen på Kökar var viktig ur flera perspektiv, ett är att Söderlind sedan tidigare har tillstånd från landskapsregeringen att arbeta med det arkeologiska materialet från grävningarna på Kökar som tidigare utförts och det var viktigt att besöka platsen för att sätta in artefakterna i sin rätta kontext. En annan anledning till vikten av besöket var att ge de georgiska studenterna en uppfattning om hur det marina kulturlandskapet har förändrats över en lång tidsperiod i den yttre skärgården.

Utbildning hemma

Nästa år hoppas Ulrica Söderlind på att dykundervisnig av arkeologer ska kunna inledas i Georgien.

-Jag håller på och gör mig klar för att få fungera som dykinstruktör. Jag har dykt aktivt i tolv år, säger hon.

För Georgiens del blir det naturligtvis billigare att kunna utbilda marinarkeologer på hemmaplan och då kommer den här gruppen som lärt sig det senaste inom dykning att vara en viktig resurs. Och i Svarta havet finns det precis hur många vrak som helst och historien är fascinerande. Tänk bara på de grekiska argonauterna som seglade till Kolchis (en del av dagens Georgien) för att röva bort det gyllene skinnet och fick med sig Medea på köpet.

En sak är säker, Ulrica överger inte Georgien. Hon har besökt landet nio gånger och dottern Rubi har gjort det sex gånger.

Om de georgiska studenterna kommer tillbaka till Åland vet de inte.

- Museibyrån verkar tyvärr inte så entusiastisk och har inte sagt att man vill haka på något av projekten. Jag kan tycka att det är synd, för Ålands del. Framtiden ligger i multinationella projekt och Åland har inte haft några kostnader för oss,säger Ulrica.

Japansk-brittiske författaren Kazuo Ishiguro får årets Nobelpris i litteratur. 

Kazuo Ishiguro, född 1954, är kanske mest känd för romanen ”Återstoden av dagen”.

Ett spännande möte mellan klassiska höga motiv och moderna och låga material uppstår när Ålands konstmuseum sammanför Villu Jaanisoo och Berit Talpsepp-Jaanisoos skulpturer i sin nya höstutställning.

Svenska medier öser beröm över de två åländska operasångarna som haft premiärer på svenska scener under veckoslutet: Frida Österberg i ”Carmen” på Uppsala Stadsteater och Sofie Asplund som Christine i ”The Phantom of the Opera” på Göteborgsoperan.

Mediekonsumenterna blir alltmer villiga att betala för nyheter på nätet. – Och det är kvalitetsjournalistik som säljer bäst, säger Poul Madsen, chefredaktör för danska Ekstrabladet, I veckan höll fyra stora mediebolag konferens på Åland.

Med sin nya roman ”Pärlfiskaren” ger Karin Erlandsson ut ett klassisk  sagoäventyr för bokslukare av alla åldrar. – Ett rent lustprojekt, beskriver hon.

Konsertberättelsen ”Karelen, Karelen”, som har premiär den 30 september, har väckt stort intresse från många håll. – Jag tror att vi skulle kunna uppträda med den här i ett år. Men vi har ju andra jobb också, säger sångaren Camilla Gunell.

Fredag till söndag är Miramarparken berikad av en tillfällig och normutmanande konsthall. I den visas åländska fotografen Nayab Ikrams verk ”In Between”. 

Från barnhemmet adopterades den oönskade fickan rakt in i Sveriges högadel – en släkt som inte accepterade henne. I sina memoarer ”Aldrig en av oss” ger Yvonne De Geer en unik inblick i de blåblodigas slutna värld. – Jag hade en problematisk men intressant barndom, säger hon .

– Vi människor är alla släkt med varandra och det är DNA-trådarna som knyter ihop oss, säger författaren och vetenskapsjournalisten Karin Bojs som skrivit en internationell bestseller om varifrån vi européer egentligen härstammar.

Margareta Svensson bjuder på fantasifulla akrylmålningar med ett linjespel att försjunka och leta figurer i. 

Legohusen som Johan Bergman just nu ställer ut på Jomala bibliotek är makalöst detaljerade. – De är möblerade inuti också, berättar han.

För 17:e året i rad anordnas den traditionella vikingamarknaden av Fornföreningen Fibula r.f. i vikingabyn i Saltvik.

Bra försök men för rörigt för att vara läskigt är bokcirkelns omdöme över spökhistorien ”Aksakovs grav”.