Lyckliga kor och kloka människor, det är titeln på Maria Suutalas bok som ska ges ut hos PQR nästa månad.

-Jag är så glad att PQR ger ut den. De stora förlagen vill inte ge ut samhällskritiska böcker, säger författaren i telefon från Ylivieska i mellersta Österbotten.

SKÄRGÅRD Nyfiken blir man förstås på vad detta är för bok och vem som har skrivit den.

Det visar sig att författaren är docent i idéhistoria vid Uleåborgs universitet och att hon sedan mer än ett par decennier är helt tokkär i den åländska skärgården.

I boken berättar hon om en tidsresa till det nära förflutna med erfarenheter som kan vara nyttiga för framtiden.

Med tam gås

Hon och hennes tyskfödde man, Ernst Heller Suutala, har tillbringat långa perioder i den åländska skärgården sommar och höst. Ofta paddlande kajak med den tama gåsen Marta Alfhild, född på Föglö, som följeslagare.

- Hon följer oss troget och är nu tretton år gammal. Hon är frisk och stark och det beror nog på att hon är född av vilda föräldrar, säger Maria som förstås tar med sig Marta Alfhild till Ylivieska för vinterboende.

Hennes forskning och publicerade böcker handlar om människans förhållande till natur och djur. Doktorsavhandlingen från 1990 hade som tema människor och djur i tyskt tänkande under renässansen.

-Men jag är inte i första hand akademiker, jag är mer ekofilosof, säger Maria.

120 personer

Maria Suutala har gjort ett grundligt fältabete inför den här boken. Hon har intervjuat 120 personer, majoriteten med födeklseår före 1940, boende i den åländska utskärgården. Hon och maken har bott på Kökar i fyra månader och gästat bröderna Ensio och Tauno Sandell på Emskär i flera omgångar. De har också tältat på Ådö i Kumlinge under många veckor.

Det hon undersöker är vardagslivet i skärgården, som levdes på naturens villkor och i samklang med naturen under perioden när även skärgårdsborna gick från självhushåll till modernitet.

-Det är slående vilket nära förhållande som fanns till allt levande. Jag tror att det finns ett mycket viktigt arv att ta hand om ifall vi ska leva i ett samhälle med hållbar utveckling, säger Maria.

Hon understryker att idéhisoria, till skillnad från filosofi, handlar om att förstå hur vanliga människor tänkt i olika tider och hur det har påverkat utvecklingen och historiens gång.

Översatt själv

Boken ges ut på finska i en längre och mer akademisk version på finska nu i september. Lagom till bokmässan i Helsingfors i oktober ska Maria Suutalas bok finnas klar på svenska i en populärversion på drygt 200 sidor, som författaren själv gjort en råöversättning på.

-Just nu sitter Carina Karlsson och går igenom och putsar översättningen. Det är en kamp mot klockan för manuset måste lämnas till tryckeriet i Vilnius om tio dar, säger förläggaren Ben Johans.

Han tror att tidtabellen ska hålla men att det troligen blir så att boken levereras direkt till bokmässan i Helsingfors, som hålls den 26 till 29 oktober.

-Jag har anmält Maria som deltagare och det är ingen katastrof om inte boken hinner bli klar. Det är nog inte första gången i mässans historia som en författare deltar med bara manus, säger Johans.

Oklar finansiering

Än så länge är det oklart hur finansieringen av boken ska täckas. Maria Suutala har fått stöd från Ålands kulturstiftelse och från Nordenskiöldsamfundet för sitt fältarbete på Åland. Men när Ben Johans sökte om stöd för bokutgivningen fick han nej av landskapets kulturdelegation.

-Det tycker jag är obegripligt, den här boken är som en gåva som berikar Åland, säger han.

Hans hopp står nu till Ålands kulturstiftelse som inom kort ska ta ställning till en ansökan om stöd.

Ben Johans framhåller också att Lauri Åkerblom på Kumlinge, som scannat in över 3000 bilder från Kumlinge före 1950 skulle vara värd ett kulturpris.

-Boken lyfts i hög grad av de gamla autentiska bilderna och 80 procent av dem kommer från Lauris samling, säger Johans.

Lauri Åkerblom själv säger att han redan på 80-talet fick idén till fotoprojektet. Dåtidens teknik var för dyr men idag är det både lätt och billigt att överföra bilder till digitalt format.

-Inga av bilderna jag skannat in är tagna efter 1950, säger han.

Biblioteket erbjuder nu alla låntagare att se gratis streamad film på sajten cineasterna.se.
En film i veckan går att se.

Musikern Judit Deáki har livet igenom hyst ett brinnande intresse för att sy historiska kläder. Nu ställer hon för första gången ut några av sina skapelser, med förlagor från mellan 1300-tal och 1900-tal.

I kväll öppnar bildkonstnären Kjell Ekströms utställning ”Akryl och akvarell – nya målningar” på Föglö bibliotek i Degerby. De färska tavlorna, som alla har målats 2018, är inspirerade av miljöer i samma kommun.
– För att vara ett så litet bibliotek har det fantastiska utställningsmöjligheter, säger Kjell Ekström.

Fotografen Nayab Ikram från Mariehamn, numera bosatt i Åbo, är med på Hufvudstadsbladets lista ”Svenskfinlands framtidshopp – 40 under 40”.

Nu börjar det bli klart vilka författare som deltar i nästa omgång av Mariehamns litteraturdagar. Bland annat kommer Agnes Lidbeck, Alex Schulman och
Jack Werner.

Elva temperament och elva olika uttryckssätt möts i konstmuseets nya specialutställning Pop up 2, där medlemmar från Ålands konstförening fått fria händer att visa vad de vill.

Kulturföreningen Katrina planerar att beställa en nyskriven opera baserad på Carina Karlssons texter om 1600-talets häxprocesser på Åland.
Premiären är tänkt till 2021.

Glädjekällan är temat för årets utgåva av årsboken Sanct Olof.
– I år har vi vågat vara lite spralliga, säger redaktör Kiki Alberius-Forsman.

Svenskåländska folkmusikbandet Skrömta släpper nu sin tredje skiva ”Skrömtology”.
– Vi spelar en slags fusion mellan rock och folkmusik. Det finns säkert en massa regler för hur folkmusik egentligen ska låta – vi bryter mot dem alla, säger Robert Zetterqvist.

Två mycket ovanliga Abba-skivor hamnade härom dagen på Ålands skivbörs när en man klev in och erbjöd dem.
– Jo de här två skivorna är nog i särklass de ovanligaste och mest värdefulla skivor vi haft i butiken, säger Göran Jansson på Skivbörsen.

De tar i från knäna, Kökars nybildade teatergrupp, när de sätter upp det historiska dramat ”Kedjan”. Och trots de skavanker som ofrånkomligen vidlåder amatörteater, går de i land med projektet

Om en drygt vecka har Kökars nybildade teatergrupp premiär för sin pjäs ”Kedjan”. En historia från 1500-talets Kökar om pirater, hämnd och en mans kamp för att inte förlora sig själv.
Repetitionerna är på väg in i det intensiva finalskedet.

Folkdräktsparaden på Bolstaholms gård under lördagen drar blickarna till sig. Det är inte ofta som så många åländska folkdräkter går att skåda vid ett tillfälle.

– Man borde använda dem mer, säger May Karlsson som har vävt tyget till, och sytt, både sin och Karl-Johan Mörns dräkter.