Staffan Beijar, som är redaktör för Ålands museums årsskrift, skriver i förordet att ”Åländsk odling” är ett av få vetenskapliga forum där åländska forskare samt Ålands museums personal kan presentera nya kulturvetenskapliga rön.
Han berättar att man i år tagit avstamp i forntiden, två arkeologiska titlar ingår den här gången, för att sedan i tur och ordning avhandla 1600-talet till 1900-talet.
Först ut är Joakim Wehlin, som skriver om ”Ålands äldsta skeppssättningar – monument efter ett maritimt nätverk i Östersjön under bronsålder”. Marcus Lindholm tittar i sin tur, utgående från byarna Öster- och Västergeta och deras troliga förhistoriska hamnlägen, närmare på frågor kring bybildning och befolkningsstruktur under yngre järnåldern.
Dan Nordman skriver om prosten Boëtius Murenius. Den senare är nog bekant för många ålänningar, inte minst som initiativtagare till spetälskehospitalet på Gloskär, Föglö och för sin iver att bekämpa folklig vidskepelse.
Dan Nordman konstaterar att Boëtius Murenius hade sina sidor, men att han också stod för många goda insatser – bland annat vad gäller den åländska folkbildningen. Murenius, som fram till sin död 1667 var kyrkoherde i Saltvik, bör enligt Dan Nordman räknas till Ålands viktigaste historiska gestalter.
Förliste i Eckerö
Av en slump fann Conny Andersson för något år sedan en samling dokument i svenska Riksarkivets forskarsal på nätet. I handlingarna beskrevs förlisningen av skutan Snälla Dygden i Emskärs hamn, Eckerö hösten 1808. Enligt Conny Andersson är förlisningen i dag i det närmaste okänd, ”förmodligen förbleknade den snabbt i jämförelse med de stundvis brutala krigshändelserna på Åland”.
Skutan var tillsammans med flera andra på väg från Grisslehamn mot Brändö. Ombord på fartygen fanns över 400 personer, varav majoriteten ingick i olika kungliga garden. Planen var att ankra i Emskärs hamn och fortsätta seglatsen följande morgon, den 2 oktober. Men när besättningarna skulle sätta segel började det blåsa, och vindstyrkorna ökade sedan. Samtliga fartyg började driva i stormvindarna, och två av dem drev i land.
Manskapet ombord klarade sig med livet i behåll, men Snälla Dygden krossades mot klipporna. Av handlingarna, som är författade av gardeskaptenen Henning Gustaf Wrangel af Adinal, har Conny Andersson kunnat utläsa att en stor del av lösöret gick förlorat. Han utgår från att vrakdelarna troligen finns kvar i sundet eller dess närhet.
Åländsk ruinpark
”Bomarsund – en landskapspark över ruinrestaureringarnas ideologier” är rubriken på Elisabeth Palamarz bidrag i boken. Hon för ett resonemang kring ruinvårdens historia i området, och berör också den kontroversiella dragningen av landsvägen rakt genom fornminnesområdet samt förverkligandet av ett besökscenter. Dessutom skriver hon ingående om idén att skapa en landskapspark i Bomarsund.
Medverkar gör även Martin Ekman som fördjupar sig i hur global forskning ledde till en nydanande kartläggning av Åland på 1700-talet, medan Joakim Wennström i sin artikel behandlar temat ”Åland och folkdemokraterna” under åren 1945-1967.
Boken, som har 146 sidor, ska nu distribueras till över hundra olika bibliotek, museer och forskningsinstitut över hela världen. Ålands museum får i utbyte dessa institutioners publikationer gratis.
Annika Kullman
annika.kullman@alandstidningen.ax
tel: 26 644