Yle spred en falsk nyhet:”Den föregående månaden, september, var den hittills varmaste septembermånaden på jorden, enligt Copernicus som är EU:s jordobservationsprogram.”

På hemsidan har Copernicus data från och med 1979, så jag frågade om vilken tidsperiod det gällde, men inget svar. På Åland påstods en sommar att det var ”varmast någonsin”, och hänvisade till en väderstation, som inledde sin verksamhet på 1970-talet.

Men Copernicus saknar antagligen uppgifterna om de medeltida värmeperioderna då de odlade vin i England och då Grönland var grönt och befolkades eller uppgifter om den romerska värmeperioden eller den långa värmeperioden under bronsåldern. Att det var 10-15 grader varmare då primaterna utvecklades för 50 miljoner år sedan känner de kanske inte till, eller att koldioxiden då var två till fem gånger högre än nu.

Jag kom att tänka på Staffan Mörner, lärare i filosofi, som jag träffade på den alternativa Bokmässan i Huddinge härom veckan då han presenterade sin bok: ”Borde man oroa sig för klimathotet? Svaret var: ”Nej!”. Han har skrivit boken för sina fyra barn, så att de inte ska behöva ha någon klimatångest.

Många talar om klimathotet, men det finns inget entydigt klimathot. Öknarna krymper faktiskt och skördarna ökar eftersom temperaturen och koldioxidhalten stiger. Sedan finns naturligtvis lokala problem med höjda temperaturer.

Men klimatet har, tack och lov, blivit varmare sedan 1850-talet, som ju används som jämförelse. Finland upplevde sin sista hungersnöd under missväxten 1867-1869 –ett resultat av det kalla klimatet.

Temperaturen steg sedan fram till 1940-talet, men gick ner då industrialiseringen kom igång; läs ökad förbränning av kol och olja. På 1970-talet var man rädd för en ny istid.Då temperaturen igen steg på 1980-talet så började man tala om uppvärmning på grund av koldioxiden. Den hade under 1800-talet gått ner till 280 ppm, vilket närmade sig gränsen för att växter skulle överleva.

Mörner skriver att forskarna visar att det finns två olika cykler för solaktiviteten och en havsström kring Arktis som påverkar temperaturen. I slutet av 1900-talet gjorde alla tre att temperaturen steg. Sedan har den stabiliserats, och kommer troligen nu att går ner.Det går inte att studera klimatet med data, som börjar från 1980-talet. Det behövs hundratals år.

Mörner hävdar genom att redovisa citat från ett hundratal forskare som deltagit i rapporterna från FNs klimatpanel IPCC att rapporterna har redigerats för att passa det politiska budskapet och att många av de, som deltar i arbetet, är skeptiska till hur rapporterna görs upp, dess vetenskapliga grunder och att man inte beaktar andra faktorer, som påverkar klimatet.

Tyvärr använder sig många politiker IPCCs slutsatser som en bibel i sina beslut. Energisystemexperten och debattören Elsa Widding varnar för att EUs ”klimatpengar” gör att vi försummar miljöpolitiken.

På Åland måste vi prioritera våra medel på bästa sätt. Vi måste sänka arbetslösheten, höja BNP och förbättra miljön. Vi kan inte påverka världens klimat mer än 0,00004%. Det är bortkastade pengar.

Stephan Toivonen

Åländsk demokrati

Medlem i finans- och näringsutskottet

ÅMHM:s uppdrag är genomgående styrt av lagstiftning och resurserna myndigheten disponerar över beslutas av landskapsregeringen.

I ledaren ”Gå tillbaka till 'GÅ'” hävdar Daniel Dahlén att en nystart nu behövs för strävanden mot ett utvecklat självstyre för Åland. Han understryker i synnerhet behovet av återinförande av den så kallade residualprincipen.

Producentansvaret förpliktigar enligt lag alla företag med över 1M euro i omsättning, däribland dagligvarukedjorna, att ta emot och organisera omhändertagandet och stå för alla kostnader av allt förpackningsavfall de släpper ut på marknaden.

Under tisdagens fullmäktige debatterades delgeneralplanen för Mariehamns centrum. Det var en mycket intressant och saklig debatt att följa där olika perspektiv presenterades.

Producentansvaret förpliktigar enligt lag alla företag med över 1M euro i omsättning, däribland dagligvarukedjorna, att ta emot och organisera omhändertagandet och stå för alla kostnader av allt förpackningsavfall de släpper ut på marknaden.

Det blåser förändringens vindar över Mise och jag spånar lite över hur detta påverkar min ekonomi. Om man tager Mariehamn som exempel, som har cirka 10.000 invånare, så borde det vara cirka 4.000 hushåll.

Upphandlingen för fastighetsnära avfallshämtning i fyrfackskärl har genomförts för Mariehamn, Jomala, Hammarland och Lumparland. Upphandlingen har genomförts som en EU-upphandling enligt gällande lagstiftning.

Det är oskäligt att vänta länge på enADHD-utredning. Bästa politiker, gäller vårdgarantin när man behöver utreda sitt barn som inte fungerar i skolan? Hur lång väntetid tycker ni att är okej?

När jag måndagen den 19 oktober i tidningen Åland läste att landskapets undervisningsminister kallt avfärdade moderlandets föreslagna, förlängda läroplikt, började jag kippa efter andan av förskräckelse.

Vi har ett värdefullt arv att värna om och det är våra gamla kulturhistoriska byggnader med så många intressanta historier knutna till sig.

Upphandlingen för fastighetsnära avfallshämtning i fyrfackskärl har genomförts för Mariehamn, Jomala, Hammarland och Lumparland. Upphandlingen har genomförts som en EU-upphandling enligt gällande lagstiftning.

Det är oskäligt att vänta länge på enADHD-utredning. Bästa politiker, gäller vårdgarantin när man behöver utreda sitt barn som inte fungerar i skolan? Hur lång väntetid tycker ni att är okej?

Med glädje ser jag att Mariehamnsstad vill göra ett nytt försök med ungdomsråd. Ungdomsråd är en av många metoder att stärka ungas möjligheter att påverka.

Fler insändare