Redan på 1980-talet presenterades forskning i USA som visade att barnets socioekonomiska bakgrund inte alls är den viktigaste faktorn när det gäller möjligheten att nå framgång i skolan som man tidigare hade trott.

Professor Herbert J Walberg använde begreppet ”the curriculum of the home” (hemmets läroplan), för att identifiera vad i familjebakgrunden som är betydelsefullt. Hemmets läroplan består av beteenden och attityder som är betydelsefulla för ett barns utbildning genom hela skoltiden.

Walberg kunde påvisa att elever vars föräldrar deltog i olika program, där syftet var att påverka hemmets läroplan, presterade bättre resultat än vad motsvarande elever i kontrollgrupperna gjorde. En annan studie visar att bristande kommunikation mellan skolan och hemmet riskerar att hindra föräldrarna att hjälpa barnen till goda studieprestationer.

Ett bra exempel på hur god kommunikation mellan skolans lärare och föräldrar leder till goda resultat spreds i Sverige från omkring mitten av 1980-talet bland lågstadielärare. Idén kom från England där två forskare hade genomfört en undersökning i slutet av sjuttiotalet. Resultatet av denna studie visade att det var speciellt en faktor som var starkt kopplad till läsförmåga, nämligen om mamman regelbundet lyssnade till när barnet läste högt. Skillnaden i läsförmåga mellan gruppen barn som hade mödrar som lyssnade till deras högläsning och de som inte gjorde det var mycket stor.

Några slutsatser de drog av sin undersökning var att i innerstadsskolor med mångkulturell befolkning är det både möjligt och praktiskt genomförbart att få föräldrar att lyssna till sina barns läsning, även om föräldrarna inte är läskunniga eller engelsktalande.

Det är inte ovanligt att läxor skapar konflikter i hemmen. Som förälder vet man inte hur man ska förhöra barnen. Man har själv under sin skoltid ofta fått lära sig andra saker och på andra sätt än vad de egna barnen får göra. Att efter arbetet komma hem och sätta sig in i en text som man kanske har svårigheter att få grepp om och inte vet hur förhöret ska gå till gör det problematiskt. Många upplever detta som frustrerande.

Det vi framför allt kan lära av det engelska läsprojektet är vilken roll föräldrarna har. De ska lyssna och visa intresse för vad barnet sysslar med, och de ska uppmuntra barnen. I min senaste bok Prata med ditt barn om läxor diskuterar jag lärande i skolan och ger råd till föräldrar hur de kan agera i läxsituationer. På samma sätt som i läsprojektet ska de vara lyssnare och uppmuntrare. Samtidigt kan boken fungera som inspirationskälla till lärare när de funderar över läxor.

Lärare har olika uppfattning om vad en läxa är och vilket syfte man har med läxor. På samma sätt skiljer sig uppfattningen om läxor hos elever och föräldrar. Lärare måste vara väldigt tydliga när de förklarar för eleverna vad syftet är med läxan och hur de kan lösa den.

På samma sätt måste lärarna informera föräldrar om syfte och genomförande, och inte minst vilken roll föräldrar kan ha. Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier.

Nils-Erik Nilsson

fil.dr. i svenska med didaktisk inriktning

Orsa

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Enligt stadens förvaltningsstadga § 10 kan fullmäktigeledamot till stadsledningen (eller stadsstyrelsen) ställa en kort skriftlig fråga i ett ärende som gäller stadens verksamhet, förvaltning och ekonomi.

Fantastisk insändare du skriver de 12 februari Ann-Catherine Renfors (”Att ge läxor är som ett misslyckande”).

Läxor, denna uråldriga metod som heter läxor. Jag begriper mig inte på vad som är själva idén, tanken med detta?

Tack du anhöriga som skrev om krisen på Trobergshemmet. Allt stämde precis.

Leije Portnoj

Det är inte ett lätt jobb att sitta i landskapsregeringen och andra beslutsfattande myndigheter. Många svåra beslut ska tas och det är omöjligt att göra alla nöjda.

Fler insändare