Redan på 1980-talet presenterades forskning i USA som visade att barnets socioekonomiska bakgrund inte alls är den viktigaste faktorn när det gäller möjligheten att nå framgång i skolan som man tidigare hade trott.

Professor Herbert J Walberg använde begreppet ”the curriculum of the home” (hemmets läroplan), för att identifiera vad i familjebakgrunden som är betydelsefullt. Hemmets läroplan består av beteenden och attityder som är betydelsefulla för ett barns utbildning genom hela skoltiden.

Walberg kunde påvisa att elever vars föräldrar deltog i olika program, där syftet var att påverka hemmets läroplan, presterade bättre resultat än vad motsvarande elever i kontrollgrupperna gjorde. En annan studie visar att bristande kommunikation mellan skolan och hemmet riskerar att hindra föräldrarna att hjälpa barnen till goda studieprestationer.

Ett bra exempel på hur god kommunikation mellan skolans lärare och föräldrar leder till goda resultat spreds i Sverige från omkring mitten av 1980-talet bland lågstadielärare. Idén kom från England där två forskare hade genomfört en undersökning i slutet av sjuttiotalet. Resultatet av denna studie visade att det var speciellt en faktor som var starkt kopplad till läsförmåga, nämligen om mamman regelbundet lyssnade till när barnet läste högt. Skillnaden i läsförmåga mellan gruppen barn som hade mödrar som lyssnade till deras högläsning och de som inte gjorde det var mycket stor.

Några slutsatser de drog av sin undersökning var att i innerstadsskolor med mångkulturell befolkning är det både möjligt och praktiskt genomförbart att få föräldrar att lyssna till sina barns läsning, även om föräldrarna inte är läskunniga eller engelsktalande.

Det är inte ovanligt att läxor skapar konflikter i hemmen. Som förälder vet man inte hur man ska förhöra barnen. Man har själv under sin skoltid ofta fått lära sig andra saker och på andra sätt än vad de egna barnen får göra. Att efter arbetet komma hem och sätta sig in i en text som man kanske har svårigheter att få grepp om och inte vet hur förhöret ska gå till gör det problematiskt. Många upplever detta som frustrerande.

Det vi framför allt kan lära av det engelska läsprojektet är vilken roll föräldrarna har. De ska lyssna och visa intresse för vad barnet sysslar med, och de ska uppmuntra barnen. I min senaste bok Prata med ditt barn om läxor diskuterar jag lärande i skolan och ger råd till föräldrar hur de kan agera i läxsituationer. På samma sätt som i läsprojektet ska de vara lyssnare och uppmuntrare. Samtidigt kan boken fungera som inspirationskälla till lärare när de funderar över läxor.

Lärare har olika uppfattning om vad en läxa är och vilket syfte man har med läxor. På samma sätt skiljer sig uppfattningen om läxor hos elever och föräldrar. Lärare måste vara väldigt tydliga när de förklarar för eleverna vad syftet är med läxan och hur de kan lösa den.

På samma sätt måste lärarna informera föräldrar om syfte och genomförande, och inte minst vilken roll föräldrar kan ha. Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier.

Nils-Erik Nilsson

fil.dr. i svenska med didaktisk inriktning

Orsa

Signaler får mobiltelefoner, basstationer för 3G, 4G och 5G är avsedda att gå långt. Dessa pulserande elektromagnetiska signaler har förmåga att tränga in i eller genom kroppen och påverka hälsan.

Johan Dahlman skriver i sin krönika i Ålandstidningen 15.11.2019 om Ålands Skogsindustrier Ab (ÅSI), virkespriserna på Åland och arbetet efter stormen Alfrida.

Ungdomarnas välbefinnande diskuteras mycket just nu, och med all rätt.

För den finländska husdjursproduktion är friska och välmående djur en grundbult för verksamheten. Vi har redan i dag en relativt sträng djurskyddslagstiftning som bas, och den kommer att förnyas i sin helhet under inkommande år.

I olika insändare förtalar och misstänkliggör Anders Gustafsson (AG) och Ralf Carlsson (RC) Strålskyddsstiftelsen på helt osakliga grunder.

Denna vecka uppmärksammas restorativ rättvisa (eng. Restorative justice, på svenska också reparativ rättvisa) runtom i hela Europa, under hashtaggen #RJWEEK.

Upprepade hänvisningar till en förutsedd ekonomiskt nedgång börjar numera dyka upp i massmedierna.

Misslyckandet med en för landskapet gemensam kommunal räddningsmyndighet är på många sätt ett misslyckande för åländsk kommunpolitik.

Hur kan Rainer Nyberg, före detta professor i pedagogik i Vasa, med tvärsäkerhet påstå att han och Strålskyddsstiftelsen har rätt i fråga om strålningens miljöeffekter?

I sin insändare i fredagens Åland väljer den pensionerade professorn i pedagogik, Rainer Nyberg, att inte bemöta mina argument, utan hemfaller till rena personangrepp.

Sannfinländarnas ungdomsförbund gick förra veckan ut och konstaterade att man nu för tiden också är ett anti-feministiskt ungdomsförbund. Åtminstone jag lyfte på ögonbrynen, men kunde inte bestämma om jag skulle ta det på allvar.

Man blir djupt bekymrad över spekulationerna om ministrarna i den nya regeringen.

Vid ett förbunds styrelsemöte redogjorde förbundets ordförande för förbundets ekonomiska situation. Man diskuterade anpassningen av ekonomin för inkommande år.

Fler insändare