Chefredaktör Daniel Dahlén diskuterar samarbetet i Norden i en ledare den 26 maj. Han hävdar att samarbetet slagits sönder på några veckor av coronaviruset och att det på EU-nivå inte existerar mycket av samarbete.

Samarbete och aktiviteter har naturligtvis begränsats av den enorma naturkatastrof som pandemin utgör. Samtidigt ger han en känga åt Finland och utnämner landets politiker till motståndare mot nordiskt samarbete. Till den delen uppfyller han positionen för vad som krävs av Ålandstidningens chefredaktör.

Vad jag förstår har finländska experter på pandemin haft täta kontakter med kolleger i Norden och på ett internationellt plan. Som det visar sig för närvarande har Sveriges strategi föranlett komplikationer. Men viruset håller fortfarande världen i ett järngrepp.

Jag vet inte desto mer om coronaviruset än att det är livsfarligt och att jag själv befinner mig i riskzonen för att bli en siffra i statistiken.

Det nordiska samarbetet har sin plats. Men när Danmark, Sverige och Finland blev medlemmar av unionen avtog intresset från dessa länder. Till en del har det väl kommit tillbaka. Det är självfallet EU med sitt frihandelsområde som är den tunga och betydelsefulla organisationen. För Finlands del är det nästan ett livsvillkor.

Det är naturligtvis inte alltid lätt att komma överens, vilket hämmar verksamheten. Men det skulle det inte vara inom nordiska rådet heller om man tog upp frågor av stor dignitet. Ta till exempel lantbrukspolitiken. Sverige och Danmark skulle bli på en sida och Norge och Finland på den andra.

Det kan inte ha gått Dahlén förbi att EU arbetar för en återhämtningsfond för att korrigera en del av de skador som coronaviruset föranlett. Beloppet skulle enligt förslaget vara 750 miljarder euro. Vilken utformningen blir får tiden utvisa. Någon form av ”Marshallhjälp” som EU-medlemmarna får betala eftersom ekonomierna är skadade är av nöden.

I dagens politiska verklighet framstår Dahléns diskussion om en nordisk union eller till och med en federal stat som totalt verklighetsfrämmande. En sådan diskussion existerar inte på ett brett politiskt nordiskt plan. Möjligen kan den finnas i en del korridorer hos landskapsregeringen.

Med två unioner i Europa skulle det vara upplagt för konflikt. Den nordiska skulle på grund av sin litenhet dra det kortare strået.

Att tala om den nordiska familjen är definitivt att romantisera, verkligheten är hårdare än så.

Olof Öström

Brändö

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén svarar:

Tack Olof för din insändare. Ingenstans i ledaren pekas finländska politiker ut utan politiker på nationell nivå gäller i samtliga nordiska länder. Således är slutsatsen att ledaren pekar ut finländska politiker som syndabockar helt din egen tolkning.

Visst har du rätt i att det förekommer många bilaterala samarbeten trots rådande tider men att helt undvika faktum att det i dag inte går att röra sig fritt i Norden och i EU är att ignorera fakta. Den fria rörligheten är själva essensen i samarbetet och den äventyras nu varje dag. Således fungerar inte samarbetet, något som visar att det finns ett grundproblem.

Vägen till ett utökat nordiskt samarbete är långt men faktum kvarstår att det enligt många undersökningar finns en stor vilja till utökat samarbete bland Nordens invånare. Inte minst visar Nordiska rådets undersökningar det, bortom de nationalistiska dimridåer som nu läggs ut av många politiker.

Det är endast genom samarbete som vi kan ta nästa steg och det är endast på den vägen vi kan ta oss an utökad global konkurrens.

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare