Senaste rapporten från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att 22,9 procent av flickorna i yrkesläroanstalter och 21 procent av flickorna i gymnasiet på Åland utsatts för sexuellt våld.

För att motverka sexuella trakasserier i skolorna behövs normkritiskt jämställdhetsarbete. Ålands feministparaply har nyligen startat ett projekt för att arbeta med just detta. Att motverka sexuella trakasserier är ett komplext problem och det behövs stor kompetens och långsiktighet för att förändra attityder och motverka stereotypa könsnormer och sexuellt våld.

Vi behöver jobba med normer som hänger ihop med manlighet och som gör att vi fortfarande har ett samhälle där kvinnor trakasseras och objektifieras.

Så gott som samtliga förövare är män.

En koppling mellan sexuella trakasserier och etnicitet är i detta sammanhang inte relevant. Forskning har inte kunnat påvisa något direkt samband, och ”Hälsa i skolan”-undersökningen är gjord bland skolungdomar, var andelen inflyttade är väldigt låg.

Våld och sexuella trakasserier är följden av en snäv och våldsam maskulinitetsnorm som måste problematiseras, oberoende av etnicitet. Att flytta över fokus på ursprung av förövaren visar mer på främlingsfientlighet än en vilja att motverka sexuella trakasserier.

Det är beklagligt att ta fokus från ett uppenbart problem som nu kommit upp till ytan då tystnadskulturen äntligen lite luckrats upp i och med metoo hösten 2017, då 4.000 åländska kvinnor slöt upp i en Facebookgrupp och hundratals vittnesmål om sexuella trakasserier, övergrepp och våld delades.

Där fanns vittnesmål från skolkorridorer, arbetsplatser, på krogen, i hemmet, i de offentliga rummen. Förövaren var känd eller okänd, ung eller gammal, tränare eller lärare, granne eller sambo, turist eller inflyttad, chef eller arbetslös, politiker eller tjänsteman.

En bråkdel av dessa vittnesmål finns fortfarande att läsa på www.metoo.ax.

Vi har absolut ett problem. Men det handlar inte om etnicitet, religion eller ursprung. Det handlar om att kvinnor överallt hela tiden lever med risken att i någon form bli utsatta för sexuella trakasserier eller övergrepp.

Ålands Feministparaply r.f.

I onsdagens tidning skriver Pernilla Karlsson att det var ”några timmars” avbrott för en avdelning på

lördagen. Jag vet inte var den uppgiften kommer ifrån.

Ålands offentliga ekonomi var svag långt före coronapandemin. Finansministeriet gav för ett par veckor sedan ut en gedigen rapport om de finska kommunernas situation och utmaningar.

Så var ännu ett skolår till ända, men inte vilket skolår som helst. Vårterminen har inneburit utmaningar som ingen kunnat fantisera om, för alla inblandade parter.

Under senare tid har lärarnas behörighetskrav diskuterats på insändarplats.

Jag har under en längre tid följt med debatten om discgolfbanan i Mariehamn med stor sorg. Jag var initiativtagare och projektledare för discgolfbanan 2018 i Badhusparken.

Det har framgått i media att Föglö kommun har återigen vänt sig till Ålands landskapsregering i en fråga som trots flertal initiativ inte fått sin lösning. Frågan gäller servicenivån vid Överö färjfäste.

När man som anhörig ringer till Trobergshemmet för att avtala tid för träff med sin gamla mor så får man först svaret att det går bra klockan två, vilket är om cirka en timme.

Häromdagen såg jag ännu en överkörd igelkott. Vem körde på den? Såg du den inte? Körde du för fort? Eller satt du och stirrade på mobilen eller pratade i den samtidigt som du körde?

Lantrådet Veronica Thörnroos (C) säger att: ”Oron i samhället gör mig bekymrad”. Du borde förstå att människor har anledning att känna oro.

Den här regeringen har stått och trampat vatten ett tag nu.

Enligt företagsekonomiska principer ska cirka 10 procent av företagets omsättning vikas för administrativa kostnader och vinst. Jag har länge funderat över om den principen också följs inom offentlig sektor.

Vi är nu inne i en tid då dagstidningarna återkommande rapporterar om bränder i skog och mark.

Diskussionerna går för nuvarande heta framför allt på Facebook runt den av Lions Club Mariehamn/Lions Finland till Mariehamns stad donerade 9-håls discgolfbana som sedan i fjol är anlagd i Badhusparken, det vill säga inom ett allmänt park- och grö

Fler insändare