Senaste rapporten från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att 22,9 procent av flickorna i yrkesläroanstalter och 21 procent av flickorna i gymnasiet på Åland utsatts för sexuellt våld.

För att motverka sexuella trakasserier i skolorna behövs normkritiskt jämställdhetsarbete. Ålands feministparaply har nyligen startat ett projekt för att arbeta med just detta. Att motverka sexuella trakasserier är ett komplext problem och det behövs stor kompetens och långsiktighet för att förändra attityder och motverka stereotypa könsnormer och sexuellt våld.

Vi behöver jobba med normer som hänger ihop med manlighet och som gör att vi fortfarande har ett samhälle där kvinnor trakasseras och objektifieras.

Så gott som samtliga förövare är män.

En koppling mellan sexuella trakasserier och etnicitet är i detta sammanhang inte relevant. Forskning har inte kunnat påvisa något direkt samband, och ”Hälsa i skolan”-undersökningen är gjord bland skolungdomar, var andelen inflyttade är väldigt låg.

Våld och sexuella trakasserier är följden av en snäv och våldsam maskulinitetsnorm som måste problematiseras, oberoende av etnicitet. Att flytta över fokus på ursprung av förövaren visar mer på främlingsfientlighet än en vilja att motverka sexuella trakasserier.

Det är beklagligt att ta fokus från ett uppenbart problem som nu kommit upp till ytan då tystnadskulturen äntligen lite luckrats upp i och med metoo hösten 2017, då 4.000 åländska kvinnor slöt upp i en Facebookgrupp och hundratals vittnesmål om sexuella trakasserier, övergrepp och våld delades.

Där fanns vittnesmål från skolkorridorer, arbetsplatser, på krogen, i hemmet, i de offentliga rummen. Förövaren var känd eller okänd, ung eller gammal, tränare eller lärare, granne eller sambo, turist eller inflyttad, chef eller arbetslös, politiker eller tjänsteman.

En bråkdel av dessa vittnesmål finns fortfarande att läsa på www.metoo.ax.

Vi har absolut ett problem. Men det handlar inte om etnicitet, religion eller ursprung. Det handlar om att kvinnor överallt hela tiden lever med risken att i någon form bli utsatta för sexuella trakasserier eller övergrepp.

Ålands Feministparaply r.f.

Åland behöver en biogasanläggning av flera orsaker. Åland behöver även fler företag och vi måste vara rädda om våra entreprenörer.

Med tanke på kritiken mot landskapsregeringens beslut att välja att finansiera en biogasanläggning vid Svinryggens deponi framom Ålandskomposten är det viktigt att notera följande fakta:

Gratulerar till din valvinst. Som skärgårdsbo är jag en aning oroad över ditt tillträde efter jag läst vad du slänger ur dig angående en levande skärgård.

För åtta år sedan satt jag i Strasbourg och åt en middag med Oriol Junqueras. I veckan dömdes han av den spanska högsta domstolen till 13 års fängelse för uppvigling.

Det regnade hela söndagen, med korta mellanrum. Många fann ändå vägen till valbåsen runt om i landskapet Åland.

Även om den förra landskapsregeringen levererade en mängd reformer med bland annat grundskollag, socialvårdslagar, kommunreformlag och inledde reformeringen av skärgårdstrafiken efter decennier av diskussioner, så återstår mycket.

Varför investera hundratals miljoner i infrastruktur i skärgården? Det innebär svår miljöbelastning och eventuella driftsbesparingar äts upp av kapitalkostnaderna.

Ålandskompostens ägare Bengt Karlsson är missnöjd med beslutet att Ålands landskapsregering beviljar Svinryggen ett stödbelopp om 20 procent av byggkostnaderna (cirka 800.000 euro) för att uppföra ett biogasverk.

Vet ni vad tull betyder på norska?Strunt, nonsens eller dumheter.

Stort tack från hela mitt hjärta till alla boende efter den nyöppnade pilgrimsleden St Olav Waterway, S:t Olofs sjöled, som gjorde det möjligt för mig att i somras få vandra mellan Åbo-Grisslehamn.

Ingen på Åland kan i dag vara ovetande om skandalerna angående misskötta djur. Djurskydd på Åland fungerar inte! Man kan inte enbart beskylla brister på lagstiftning, organisatoriska problem eller otillräckliga resurser.

Klubbhuset Pelaren välkomnar alla som har/haft psykisk ohälsa att bli medlemmar och delta i den arbetsinriktade dagen.

Landskaps- och kommunalt anställda har ett Ålandstillägg för att kompensera det dyra Åland. Det är dags att införliva det även på pensionerna.

Fler insändare