Projektet med en biogasanläggning som placeras ovanpå Svinryggens deponier jämförs på ett orättvist sätt med den avfallsdeponering som redan finns på området.

För biogasproduktionen har framtagits en glädjekalkyl som innehåller endast fördelar och som genererar vinster i allt större utsträckning för varje produktionsår. Utredarna föreslår att anläggningen ägs och drivs av samhället, så att den vinst som uppstår efter tre år kan allokeras till den sociala sektorn. För avfallsdeponin ser utredarna bara nackdelar och följaktligen ingår i driftkalkylen endast utgifter och avskrivningar!

Såväl biogasproduktionen som avslutning och eftervård av avfallsdeponier kan och bör drivas i privat regi och det gäller att utveckla sådana produkter som ger möjlighet till rikliga EU-bidrag och ger goda förutsättningar för utbyggnad och drift.

Produktionen av biogas decentraliseras till flera ställen där möjligheter finns, såsom ÅCA, Orkla, Gunnarsby, med flera. Biogasen insamlas med tankbil till Lotsbroverket för uppgradering till fordonsgas. Vid uppgraderingen avskiljs föroreningar, främst koldioxid, så att den uppgraderade gasen innehåller metan 97 procent +/- 3 procent och kan förbrännas i gasdrivna fordon utan att motorerna tar skada.

För distribution av fordonsgasen kunde man ta exempel från Österbotten. Både i Vasa och Jakobstad produceras fordonsgas från detta år centralt, medan distributionen sker genom utbytbara och trycksatta containers som är placerade på lastflak vid de servicestationer där tankning av fordonsgas är möjligt.

Vad gäller avfallsdeponierna finns de redan på Svinryggen och kan inte mera flyttas. Det gäller nu att sanera området samt utfylla alla markytor, så att sluttäckningen uppfyller de krav som ställs på utfyllnader vid känslig markanvändning.

Det kan även vara nödvändigt att anlägga en damm för att skapa större höjdskillnader, få området snabbare och bättre dränerat och upptorkat. Vid lågpunkter anläggs pumpanordningar för att leda dräneringsvattnet bort från området.

Före slutliga markanvändningsplaner bör beslutas om vilka aktiviteter som planeras på området. Det finns många alternativ att välja mellan varför någon form av omröstning kunde ordnas. Det är möjligt att anlägga golfbana, område för hästsport och som mer raffinerat förslag kan anges centrum för vintersport, innehållande slalom, backhoppning, half pipe och big air.

Carl-Gustav Flink

Diplomingenjör, VA-teknik

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

S-O Boman förundrar sig över varför Skatteförvaltningen skickar så många brev och fattar onödiga skattebeslut. Han ifrågasätter också de onödigt byråkratiska formuleringarna och bristen på användarvänlighet.

Några personliga funderingar kring en del av de insändare som frekventerat insändarsidorna de senaste veckorna och som har hanterat frågan om monokultur och mångkultur relaterat till Åland.

Svar på Henrik Herlins ledare i Ålandstidningen den 6 juli:

Stadsfullmäktige fick i november 2019 slutrapporten för ombyggnaden av Ålandsvägen. Fullmäktige fick då veta att staden har fått en modern stadsgata inom budget och inom utsatt tid.

Den 10-12 augusti går ett träningsläger för 6-15-åriga barn och ungdomar av stapeln. Arrangören är om jag har förstått rätt IFFK och Åland United. Den som genomför detta ”Summer Camp 2020” är Annica Sjölund. Jag

Medborgarinitiativet ”Skydda sjöfågelstammen” var en succé, flest namnteckningar någonsin. 3.206 närmare exakt, dessutom på enbart 17 dagar och organiserat i all hast.

Jag noterar att man från åländskt och finländskt håll satsat ofantliga ekonomiska resurser för att lindra effekterna av nu rådande pandemi. Bidrag ges till permitterade, arbetslösa, kulturutövare och företagare med flera. Bra så!

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Fler insändare