Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar. Att generellt fler svarta drabbas beror på att det finns fler fattiga svarta än vita i USA.

Det finns säkert inom poliskåren i USA, liksom i andra länder, poliser som inte är lämpliga för tjänst i svårbemästrade situationer. De flesta skjutningar sker i fattiga områden, där motsättningar och våld är mycket vanligt. Situationen är ofta väldigt spänd och allmänt stressig för de inblandade – för lokalbefolkningen såväl som för polisen. Det är ingen lätt uppgift att hålla ordning i sådana områden. I dessa fattiggetton dör fler fattiga vita än svarta, 3,64 per 100.000 invånare mot 3,34, i polisskjutningar.

Men min poäng var främst att det är en tveksam strategi att göra hudfärg till en huvudfråga och inte den fattigdom som ytterst är orsaken till de enorma motsättningar som finns i det amerikanska samhället. Den amerikanska medelklassen vill göra klasskillnader och fattigdom till en fråga om rasism – alltså en attitydfråga mer än en fråga om hur välståndet reellt fördelas i samhället. Det senare upplevs som mera hotfullt och är mera svårhanterligt.

En annan poäng var: vilken förnuftig människa kan tro att BLM:s provocerande av polisen, upplopp, våld, skadegörelse och bränder av andra amerikaners egendom kan leda till något gott över huvud taget? Det bekräftar ju bara att det handlar om ligister, som polisen måste gå hårt fram mot.

Alf Ronnby

Jag har följt med aktiviteten i Badhusparken på nära håll i ett halvt sekel och jag bara älskar att se hur den nu äntligen används av familjer, ungdomar, äldre, grupper, enskilda och ihop alla dagar.

Först ett tack till Henrik Herlin för en bra ledare i tisdagens tidning och till Ålands framtid för en bra insändare i samma tidning gällande Mise.

Sophanteringen i vårt hushåll på fyra personer fungerar på detta utmärkta sätt:

I en intervju med vd Dan-Erik Woivalin om Ömsens centrumsatsning finns många goda nyheter. För det första är det positivt att planeringen fortsätter.

Nu tycker jag att Sofie Dahlsten ska kliva ner från sina höga hästar och inte ge svepande och nedlåtande omdömen om mänskor hon inte vet något om, nämligen de hushåll som hittills haft endast ett sopkärl, för brännbart

Jag undrar varför inte Iltasanomat finns alls mera att köpa i Åländska affärer. Jag har frågat expediterna, men de vet inte och har sagt att många människor har frågat samma sak.

Mise har under årens lopp med all tydlighet visat sig vara en gravt överviktig koloss på lerfötter. Det påtvingade bytet av uppsamlingskärl och tömningsintervall som 800 Misekunder står inför fr.o.m. 1.11 är ytterligare ett bevis för den saken.

Med anledning av de senaste uppgifterna om Estonia och efter att ha hört Kaj Janssons uttalande i Ålands Radio, vill jag komma med några kommentarer.

Mises plan på att införa fyrfackstunnor vid varje fastighet, är inte klokt!

Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Roger Höglunds (c) och Nina Fellmans (s) debatt i tidningen om vilka sektorer som lider mest under det tung ekonomiska oket i dessa pandemitider.

Låt oss vara ärliga. Skogen runt Badhusberget är inte jätteviktig som den ser ut idag. Kanske borde staden gallrat för länge, länge sedan.

I en intervju i Nya Åland den 28 september konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) det vi redan visste – att inget ännu gjorts för att infria vallöftet om en tunnel till Föglö, att det inte blir någon tunnel under mandatperioden

Fler insändare