Det har varit mycket intressant att följa med de olika artiklarna och debattinläggen angående Estoniakatastrofen. Även i denna tidning har ingått kloka och intressanta insändare, jag tänker närmast på de teorier
Jan Grönstrand framlagt. Han medverkade även för en tid sedan i en artikel i tidningen Expressen.
För några dagar sedan ingick i Aftonbladet en artikel där en pensionerad svensk professor i marinteknik framlade den häpnadsväckande och i och för sig helt logiska förklaringen till förlisningen. Det var inte bogvisiret som förorsakade haveriet utan detta lossnade som en följd av att fartyget attackerades, fick ett stort hål i den främre delen av fartyget som i sin tur förorsakade att allt vatten
hastigt rann ned emot fören som nu låg så djupt så att de enorma vågorna i stormen kunde bräcka bogvisirets fästen.
Här har vi den enkla och helt logiska förklaringen. Detta skulle då även förklara vittnens berättelser om två smällar med någon minuts mellanrum. Nog måste man ju antaga att Estonia hade genomlidit stormar förut och kanske värre än denna och ändå behållit sitt visir!
Så till det märkliga ryktet om vapensmuggling. Här har Sverige bevisligen något att dölja, det står utom alla tvivel. Ett flertal vittnen har ju sett militärfordon föras ombord.
Men att den finländska staten i detta fall ”jamsar” med Sverige är högst förvånande! I andra fall brukar de ju alltid vara emot detta land. Hade även Finland satt sina fingrar i syltburken? Ja detta kan man nog fråga sig.
Så till gravfriden. Vad är detta för lag som man har stiftat? Gäller inte gravfrid i alla sammanhang även på våra kyrkogårdar? Jag tror nog att man blir lagförd om man börjar gräva i en grav, familjemedlemmars eller andras. Men om ett brott befaras har man alla tider grävt upp liket. Detta gjorde år 1911 i Sund då Janne i Bomarsund blev uppgrävd då man misstänkte att han förgiftats vilket
sedermera även konstaterades vara fallet.

Johan G. Granlund
Godby

Ålandstidningen