I Finland läggs information om antal testade och sjukdomsfall orsakade av coronaviruset (Covid-19), numera även dödsfall, ut på Institutet för hälsa och välfärds hemsida (thl.fi). Det framgår alltid längst upp när sidan senast uppdaterades, vilket görs ofta och regelbundet.

I Sverige läggs i stort motsvarande information om antalet sjukdomsfall med mera ut på Folkhälsomyndighetens sida (folkhalsomyndigheten.se) och det framgår när sidan senast uppdaterades. Den svenska informationen inkluderar bland annat också en tabell med antal fall av Covid-19 i Sverige per region.

Det är inte helt jämförbart, men ingenstans i Ålands hälso- och sjukvårds Covid-19-information på nätet framgår det hur många som testats och antal sjukdomsfall på Åland. På tisdagens presskonferens sades först att information om antal testade och sjukdomsfall fortsättningsvis skulle lämnas muntligen vid de regelbundna presskonferenserna endast två gånger per vecka, tisdag och torsdag, vilket under presskonferens lopp ändrades till tre gånger; måndag, onsdag och fredag.

Varför läggs inte information om antal testade och sjukdomsfall helt enkelt ut på till exempel ÅHS hemsida? Där skulle den uppdateras löpande, rimligen (minst) en gång per dag (vilket naturligtvis skulle ske när den aktuella informationen är helt ”färdig”, i alla hänseenden, att läggas ut). På så vis skulle transparensen öka avsevärt.

Uttalanden vid tisdagens konferens gick i riktningen att för mycket information kan ge upphov till ökad oro och att pressen borde sluta sprida information om icke-bekräftade fall. Men ger längre tidsperioder, en-två dagar, mellan uppdateringar om läget verkligen effekten att oro minskas och att det sprids (kanske eller kanske inte av pressen men av eller mellan andra) färre rykten om icke-bekräftade fall?

Vi genomlever för närvarande en enorm samhällelig kris, som ingen vet hur slutar. Alla måste ta sitt individuella ansvar, vilket också betonas från myndigheternas sida. Är det inte då rimligt att dessa individer löpande, oftare än tre gånger per vecka, får tillgång till den högst relevanta informationen ifråga?

Är det inte så, i motsats till vad som föreföll vara budskapet vid tisdagens presskonferens, att största möjliga transparens är eftersträvansvärd för att försöka minska både oro och ryktesspridning?

Åsa Gustafsson

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Fler insändare