Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal. Detta föranledde att domaren som egentligen skulle ha dömt ytterligare två matcher valde att lämna hallen.

Det som komplicerar saken ytterligare är att vederbörande ledare dessutom har ett uppdrag inom domar- och disciplinkommittén, alltså den kommitté som ska hantera ärenden som dessa.

Undertecknad har själv bakgrund som fotbollsdomare i närmare tio år både på Åland och i Finland på olika nivåer. Det är därför lätt att visa sympati och förståelse för vad denna juniordomare blev utsatt för.

Ibland förekom det incidenter där man var tvungen att konstatera att uppförandet från ledare, tränare och även föräldrar emellanåt var anmärkningsvärt. Risken är att man, framför allt inför barn och unga, visar att man kan uppföra sig hur som helst och underminerar domarens auktoritet på planen.

Naturligtvis gör också domare dåliga matcher och ska kunna bli kritiserade på konstruktiva grunder när så är fallet. Det som dock är viktigt i sammanhanget är att man i stundens hetta måste visa förmåga att behålla lugnet och inte låta det utbrista i oresonliga utspel.

Att vara domare för olika idrotter är ofta ett otacksamt jobb. Man är ständigt under press och förväntas inom loppet av en sekund se, utvärdera och sedan fatta ett beslut utifrån en händelse som ägt rum på planen. De som inte testat på det kan knappast förstå den svåra balansgång som man försöker hålla under hela matchen.

Tyvärr visar händelsen härom veckan att arbete återstår med att främja sportslighet inom idrottsrörelsen. Samtidigt ska inte en skugga kastas över samtliga tränare, ledare och föräldrar. De flesta menar väl och kan skilja på vad som händer under matchen och när matchen är över. Och även domare har skäl att kontinuerligt rannsaka sig själva.

Därför måste samtliga som på ett eller annat sätt engagerar sig inom idrottsrörelsen dra åt samma håll. Särskilt eftersom det är en viktig samhällsgren. Det förtjänar alla våra domare och idrottsutövare.

Jesper Carlsson

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Fler insändare