I den åländska och finländska jakten på ejderns baneman är huvudspåret havsörnen med några mindre sidospår kring minken. Havsörn och sjöfågel har funnits i århundraden och de har levt tillsammans utan att någon art blivit utrotad. Hur kommer det sig nu att havsörnen blivit så illvillig?

Jag är ingen forskare men har ägnat många timmar åt att leta efter vetenskapliga artiklar kring ejdern. I Sverige har det forskats ganska länge kring ejderns minskning. Forskningen där verkar vara lite mer seriös och djupgående än de svepande påståenden som presenteras hos oss.

Man får reda på att ejdern ökat i hela Östersjöregionen sedan 50-talet och fram till mitten av 90-talet. Därefter börjar nedgången. I ett intressant reportage på Sveriges television för ett år sedan berättas att man sedan mitten av 1800-talet räknat och dokumenterat antalet ejderbon i Ygne skärgård. I reportaget sägs att år 1910 fanns 1.460 bon. Antalet bon ökade stadigt från 70-talet för att kring år 2000 ha varit nästan 2.000. Sedan har det gått neråt snabbt, 2016 hittades två bon och 2019 inga alls!

Länsstyrelsen i Blekinge publicerade 2011 rapporten ”Varför minskar ejdern (Somateria mollissima) på Utklippan och i övriga Östersjön?”. I den rapporten konstateras att nedgången i populationen är kraftig, på vissa håll mycket kraftig, i hela Östersjön. Detta är alltså tio år sedan. Övervintrande ejdrar i danska vatten anges ha minskat från 800.000 år 1990 till cirka 320.000 år 2000. Minskning av ejderstammen rapporteras globalt där ejder förekommer. Alltså ett fenomen som den åländska havsörnen knappast är skyldig till.

De svenska undersökningarna visar på en rad hot mot ejdern. Fåglarna lider av allvarlig tiaminbrist – brist på B-vitamin – vilket ger svåra och ofta dödliga skador. Man konstaterar att fåglarna uppvisar typiska symtom på tiaminbrist. I jämförelser mellan ägg från Östersjöområdet och Island så har Östersjöäggen 58-72 procent lägre tiaminhalt än de isländska. Samtidigt konstateras att tiaminbrist börjat uppträda också på Island. Tiaminbristen kan resultera i att ungarna dör direkt efter kläckningen eller redan i ägget. Tiaminbristen gör också att överlevande ungar är så svaga att de inte kan dyka och därmed undkomma predatorer.

Undersökningen berättar också att ådorna ofta är kraftigt undernärda. Detta medför att de inte orkar fullfölja ruvningen eller inte häckar alls. Födan är i huvudsak blåmusslor och man har konstaterat att kvaliteten på musslorna gått ner kraftigt, både storlek och näringsinnehåll har minskat. Andra problem är sjukdomar och parasiter, som fåglarna normalt skulle kunna klara. Vilken inverkan har den giftiga algblomningen? Vi vet att hundar kan dö och mänskor blir sjuka. Det rapporteras också att minskningen av ejder sammanfallit med med områden med kraftig algblomning.

Beträffande predatorer säger undersökningen att framför allt minken har påverkat populationen och att ådorna flyttat till öppna kobbar i stället för öar med skyddande vegetation. Detta har gett mer spelrum för havsörnen. Andra arter, som är beroende av musslor som föda, alfågel och svärta, har också minskat kraftigt men inte uppmärksammats såsom ejdern. Även trut har minskat, kanske som följd av minskad tillgång på föda. Predatorer väljer det lättaste bytet, svaga och sjuka individer. Ejderns tillbakagång har skett under mer än 20 år. Skyll inte på havsörnen, sök i stället orsakerna i miljöförstöring och kanske klimatförändringarna.

Jan Grönstrand

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare