Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa. Numera måste jag som pensionär tydligen också betala förskottsskatt, utöver den procentuella skattesatsen på pensioner och eventuella biinkomster.

Alla dessa utredningar och utskickande av besluten är tidskrävande, varför skatteförvaltningen måste anställa ytterligare personal för att hinna med alla utredningar och utskick. Inom företagsvärlden ser man över kostnader och intäkter, samt ”rättar mun efter matsäcken”. När kostnadsnivån tenderar att stiga, blir det samarbetaförhandlingar med personalen. Så icke inom offentlig sektor, där anställer man bara mer personal för att hinna med de utökade arbetsuppgifter man oftast själv beslutat om att skall tillkomma. Och vi skattebetalare får stå för kalaset.

I själva verket hade skattemyndigheten enkelt kunnat räkna ut hur stor procentskatten skulle bli för den enskilde (finns dataprogram för sådant), och i stället för en massa olika förskottsdebiteringssatser med dithörande kontroller av att betalningen verkligen kommit skattemyndigheten till godo, så skulle man såsom tidigare skickat ut ett enda meddelande till skattebetalaren vad skatteprocenten för året uppgår till.

Dessutom var det totalt onödigt att förändra utseendet på slutskattsedeln, och i stället för det lättlästa ”lakan” man tidigare tillställt skattebetalaren, numera skicka ut buntvis med handlingar i flera omgångar.

För att i någon mån öka skatteförvaltningens inkomster granskar man noggrant skattebetalarens deklaration, och vägrar skattegottgörelse för sådana utgifter som tidigare varit avdragsgilla. Så i slutändan är det alltid vi skattebetalare som på ett eller annat sätt får betala det ofantliga offentliga slöseriet med våra skattepengar.

Runa Lisa Jansson

Jag har följt med aktiviteten i Badhusparken på nära håll i ett halvt sekel och jag bara älskar att se hur den nu äntligen används av familjer, ungdomar, äldre, grupper, enskilda och ihop alla dagar.

Först ett tack till Henrik Herlin för en bra ledare i tisdagens tidning och till Ålands framtid för en bra insändare i samma tidning gällande Mise.

Sophanteringen i vårt hushåll på fyra personer fungerar på detta utmärkta sätt:

I en intervju med vd Dan-Erik Woivalin om Ömsens centrumsatsning finns många goda nyheter. För det första är det positivt att planeringen fortsätter.

Nu tycker jag att Sofie Dahlsten ska kliva ner från sina höga hästar och inte ge svepande och nedlåtande omdömen om mänskor hon inte vet något om, nämligen de hushåll som hittills haft endast ett sopkärl, för brännbart

Jag undrar varför inte Iltasanomat finns alls mera att köpa i Åländska affärer. Jag har frågat expediterna, men de vet inte och har sagt att många människor har frågat samma sak.

Mise har under årens lopp med all tydlighet visat sig vara en gravt överviktig koloss på lerfötter. Det påtvingade bytet av uppsamlingskärl och tömningsintervall som 800 Misekunder står inför fr.o.m. 1.11 är ytterligare ett bevis för den saken.

Med anledning av de senaste uppgifterna om Estonia och efter att ha hört Kaj Janssons uttalande i Ålands Radio, vill jag komma med några kommentarer.

Mises plan på att införa fyrfackstunnor vid varje fastighet, är inte klokt!

Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Roger Höglunds (c) och Nina Fellmans (s) debatt i tidningen om vilka sektorer som lider mest under det tung ekonomiska oket i dessa pandemitider.

Låt oss vara ärliga. Skogen runt Badhusberget är inte jätteviktig som den ser ut idag. Kanske borde staden gallrat för länge, länge sedan.

I en intervju i Nya Åland den 28 september konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) det vi redan visste – att inget ännu gjorts för att infria vallöftet om en tunnel till Föglö, att det inte blir någon tunnel under mandatperioden

Fler insändare