Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

För oss har skärgården alltid varit hemma, oavsett var vi bott på fasta Åland. För oss var valet således enkelt att flytta hem efter skolgång, barnafödande och karriärstart.

Livet i skärgården ger oss möjlighet att andas. Här känner vi oss trygga och själen får ro. Innan hemflytt levde vi ett liv med massor av planerande för barnpassning, få mitt skiftesarbete att passa med mannens sjöjobb och barnens dagistider att löpa. Det blev skjutsande än hit och än dit.

Det kom till en punkt när jag skulle tillbaka i arbete efter tiden hemma med tredje barnet. Vi kände helt enkelt att det inte kommer att fungera för oss att leva det liv vi vill om vi bor kvar där vi bodde då.

Efter några månaders planering var flytten bestämd, huset vårt var sålt och vi hade ett nytt husprojekt på gång hemma i Brändö. Vi flyttade tillfälligt hem till min mor och far, för att månaderna senare vara husägare igen och renoveringsprojektet började.

Att välja livet ute i skärgården är att välja enkelheten. Som familj söker man trygghet och tid tillsammans. Innan återflytt hade vi känslan av att vi måste passa in i ett visst ”fack” eller en viss ”norm” för att bli accepterade. Det gjorde att vi som familj isolerade oss och boendet var enbart boende, inget som kändes som hem. Vi saknade gemenskapen och tryggheten i omgivningen.

I dag får vi växa som familj tillsammans och i gemenskapen i kommunen. Vi har en samhörighet även då vi kan ta ett steg tillbaka och vara bara ”vi”. Vi upplever att barnen får en trygg uppväxt med mycket kärlek och glädje runt om sig.

Dagvården och skolgången är individanpassad, barnen får växa i sig själva och får det stöd de behöver för att lyckas. Barnen lär sig att leka och umgås tillsammans oavsett ålder, ursprung eller olikheter. De lär sig gemenskap och att hålla efter varandra, det blir en naturlig del av livet. Utevistelse och närheten till naturen skapar en lugn och trygg tillvaro.

Vår syn på skärgården och livet ute i skärgården är att barnfamiljer borde lyftas och stödjas. Vi upplever att möjligheten till inflyttning borde förenklas och att vi alla ute i skärgårdskommunerna borde vara mer måna om inflyttning, mer än att ”bara” prata om den.

I det stora hela tror jag inte att allt handlar om att bygga nya bostäder. Vi borde ta vara på de hus som står tomma, låta dem få ett ansiktslyft och möjlighet till ”liv” igen. Det handlar inte om vem som kan sälja sitt hus dyrast eller göra vinning på det, det handlar om att ge skärgården gnistan tillbaka.

Jobb är som vanligt en knepig fråga, men är man villig att satsa och ser möjligheter är inget omöjligt. Med stöd från landskapsregeringen inom turism och egenföretagande kanske fler barnfamiljer vågar ta steget för ett liv i skärgården. Varför inte hud-, hår- eller friskvård, vården, lokalvårdare, bil- och båtservice eller distansarbete?

Ju fler barnfamiljer som flyttar ut desto mer arbetsmöjligheter kommer det att skapas.

Malin Sandberg-Holmström, Brändö

Coronapandemin hotar förutom vår hälsa även vår grundläggande utkomst, finländskt arbete. Det största hotet för företagen är nu att kassaflödet sinar, vilket man inte löser enbart med statens omfattande stödåtgärder.

I fredagens Ålandstidingen under rubriken Lokalbörsen ligger Eckerölinjens aktier mellan 50 och 55 euro. Enligt förvaret i Ålandsbanken ligger värdet på 640/16, alltså 40 euro per aktie. Vilket är det rätta?

Lars Gustavsson

Ett stödpaket för permitterade på Åland i coronatider är ett utmärkt förslag från vår regering.

I ledaren ”Prioritera hellre än låna” gör redaktören ett försök att förklara varför det är bättre att använda Paf-pengar i stället för att låna pengar för att finansiera den tilläggsbudget som nu klubbats i lagtinget.

Scouterna har aktivt följt medberedningen avFinlandsmodellenför hobby- och fritidsverksamhetsom planerasvara klari samband medvårensramförhandlingar.Speciellt nu närhobbyverksamhetengörs på distansärbetydelsenavfritidsaktiviteteribarnsoch ungasva

Land efter land kröns med virusets krona, omringad är hela jorden.

Inlåstahemma med bredband och skärmar sköter vi nu våra ”borden”.

Fienden, osynlig, listig och tystklamrar sig fast vid vår lunga.

Under rubriken ”Finlands bank spår recession” (18.3) rapporteras: ”Finlands bank skriver i sin prognos att tillväxttakten avtog redan i fjol till följd av minskad konsumtion".Banken bekräftar därmed officiellt att den finska konjunkturcykeln varit

Efter att ha tagit del av informationen angående havsplanen på ett av tjänstemännen ordnat möte, kan åtminstone följande synpunkter klarläggas.

Det är berömvärt att landskapsregeringen lägger en tilläggsbudget för att förhindra ekonomiska skadeverkningar av coronapandemin. Inläggen är många och välvilliga. En del föreslagna åtgärder kommer säkert att ha positiv effekt.

Innehållet i Mikael Lagströms insändare ”Så väl klarar de unga och de friska coronasmitta” den 21.3 framför ett resonlig och balanserat resonemang.

Vi har fått rekommendationer av olika slag. Det viktigaste för att hindra smittspridning är att undvika sociala kontakter.

Regeringen tänker använda överskottet från Pafs verksamhet till att stöda det åländska näringslivet under coronakrisen.

Finland regering har infört undantagstillstånd i landet enligt beredskapslagen för att hindra ett snabbt förlopp av coronapandemin. Alla har vetskap om hur smittan erövrat land efter land. Rubrikerna talar sitt klara språk: katastrof.

Fler insändare