Om 2020 varit ett år som omkullkastat hela vår omvärld så kan 2021 vara året som omkullkastar det sociala arbetet på Åland. Den 1 januari 2021 överförs barnskyddet, vuxensocialarbetet, funktionshindersservicen och annan social service från kommunerna till kommunalförbundet Kommunernas socialtjänst (KST).

Detta är en av de största reformerna någonsin på Åland men bevakningen i media lyser med sin frånvaro. Allt detta ska nu äntligen ske efter årtionden av diskussioner, drömmar, förhandlingar och uppskjutna beslut. Att slå samman socialvården har haft fullt stöd från facket. Reformen har marknadsförts med allt blir bättre för alla; både för klienter och personal. Ingen av personalen ska behöva gå ner i lön, men självklart ändras arbetsuppgifterna.

Den 2 juli blev socialarbetarna kallade till samarbetsförhandlingar och där sade förbundsdirektören Katarina Dahlman att sammanslagningen till KST kan innebära sänkta löner då motsvarande arbete inte går att finna. Med på samarbetsförhandlingarna var även en advokat som hänvisade till rättsfall som hon inte hade med sig och inte heller informerat om i efterhand som utlovat. Nästa samarbetsförhandling är den 12 augusti och socialarbetarna väntar fortfarande på viss information.

Det bör även tas i beaktande att några arbetstagare redan finns inom KST och att liknande resonemang inte har förts vid dessa överföringar samt att vissa arbetsområden som nu finns inom kommunerna ska överföras i befintlig form. Det är för många fortsatt oklart hur dessa skillnader kan finnas då även dessa tjänsteinnehavare i viss mån torde få ändrade arbetsuppgifter.

Om KST inte blir det som vi alla drömt om kommer flera vilja byta jobb. KST måste arbeta för att ha personalen kvar för att kunna ge klienterna den service som lagen kräver inom lagens tidsramar. Det finns i dag inte arbetslösa socialarbetare, socialhandledare, familjearbetare eller handläggare att tillgå. Hur ska klienternas behov kunna tillgodoses?

Speciellt bristen på socialarbetare är stor. Det är redan i dag svårt att hitta behörig personal vid vårdledigheter samt längre sjukskrivningar och med den nya behörighetslagstiftningen kommer detta försvåras ytterligare. Personalen kommer bara att orka med arbetet under kort tid, om resurserna är för få och klientantalet fortsätter att öka. Lönenivån matchar inte den krav- och stressnivå som finns i arbetet och därför blir mångas karriär inom socialvården kortvarig. Arbetet är dessutom psykiskt tungt. Reformen i sig leder även till extra höga krav på personalen i form av ökad arbetsbörda i och med nya arbetsuppgifter, nya klienter och förändrade servicenivåer.

Vi måste alla arbeta för att vi ska ha en fungerande socialvård 2021 trots en stor reform, en ny lagstiftning samt att många får en ny arbetsgivare och chef. Att kalla socialarbetarna till samarbetsförhandlingar och där meddela om en sänkning av en lön som redan nu är för låg bidrar inte till det som KST behöver: samarbetsanda och drivkraft. Att sänka lönerna då de redan nu är betydligt lägre än i Finland motsätter sig Talentia Åland med full kraft. Om inte nu, när ska vår kunskap och kompetens värdesättas?

I beaktande bör även tas att på Åland har personalen, i jämförelse med Finland, ytterligare lagstiftning att ta hänsyn till i kombination med att juridisk vägledning, handböcker och fortbildning på svenska i de flesta fall saknas helt.

Med hopp om ett gott samarbete för ett framtida KST. På medlemmarnas vägnar,

Styrelsen för Talentia Åland

Jag har följt med aktiviteten i Badhusparken på nära håll i ett halvt sekel och jag bara älskar att se hur den nu äntligen används av familjer, ungdomar, äldre, grupper, enskilda och ihop alla dagar.

Först ett tack till Henrik Herlin för en bra ledare i tisdagens tidning och till Ålands framtid för en bra insändare i samma tidning gällande Mise.

Sophanteringen i vårt hushåll på fyra personer fungerar på detta utmärkta sätt:

I en intervju med vd Dan-Erik Woivalin om Ömsens centrumsatsning finns många goda nyheter. För det första är det positivt att planeringen fortsätter.

Nu tycker jag att Sofie Dahlsten ska kliva ner från sina höga hästar och inte ge svepande och nedlåtande omdömen om mänskor hon inte vet något om, nämligen de hushåll som hittills haft endast ett sopkärl, för brännbart

Jag undrar varför inte Iltasanomat finns alls mera att köpa i Åländska affärer. Jag har frågat expediterna, men de vet inte och har sagt att många människor har frågat samma sak.

Mise har under årens lopp med all tydlighet visat sig vara en gravt överviktig koloss på lerfötter. Det påtvingade bytet av uppsamlingskärl och tömningsintervall som 800 Misekunder står inför fr.o.m. 1.11 är ytterligare ett bevis för den saken.

Med anledning av de senaste uppgifterna om Estonia och efter att ha hört Kaj Janssons uttalande i Ålands Radio, vill jag komma med några kommentarer.

Mises plan på att införa fyrfackstunnor vid varje fastighet, är inte klokt!

Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Roger Höglunds (c) och Nina Fellmans (s) debatt i tidningen om vilka sektorer som lider mest under det tung ekonomiska oket i dessa pandemitider.

Låt oss vara ärliga. Skogen runt Badhusberget är inte jätteviktig som den ser ut idag. Kanske borde staden gallrat för länge, länge sedan.

I en intervju i Nya Åland den 28 september konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) det vi redan visste – att inget ännu gjorts för att infria vallöftet om en tunnel till Föglö, att det inte blir någon tunnel under mandatperioden

Fler insändare