Financial Times skrev för en månad sedan om parallellen mellan stigande börskurser och en döende ekonomi (a flying stock-market and a dying economy). Utan att ta ställning till om börskurserna reflekterar realekonomin eller inte så kan man enkelt konstatera att ekonomin, i synnerhet i vissa branscher, kommer ha stora utmaningar framöver.

De utmaningarna måste vi börja arbeta med nu, trots att inte krisen är över och trots att vi inte vet hur smittoläget kommer att fortsätta utveckla sig. Man kommer därför behöva arbeta parallellt med smittskydd och ekonomiska reformer som stöd för samhällsekonomins och välfärdssamhällets livskraft.

Riksdagen godkände i fredags den största tilläggsbudgeten i landets historia. Det var redan den fjärde tilläggsbudgeten i år. Tilläggsbudgeternas uppgift har varit att säkerställa att hjälpa samhällsekonomin, både det offentliga och företagen, att klara sig över krisen. Om man låter ekonomin gå i fritt fall kommer det inte finnas något kvar att bygga på när det vänder, och då blir det ännu dyrare.

Gratis har dessa tilläggsbudgetar inte varit. I och med den fjärde tilläggsbudgeten förväntas nettoupplåningen i år att uppgå till 18,8 miljarder euro. En hisnande summa. Som tur är hade Finland ett hyggligt bra utgångsläge för att kunna genomföra de här stimulanserna. Men utrymmet för eventuella kommande stimulanser har nu minskat. Därför är det viktigt att vi alla tar ansvar för att undvika en andra våg av coronaviruset för att inte samhället ska stänga ner på nytt. På samma sätt behöver vi börja rusta ekonomin via strukturella reformer så att vi säkerställer att vi har ett ekonomiskt utrymme att möta kommande behov.

Den stora nettoupplåningen kan inte bara skyllas på tilläggsatsningar. Lika stor skuld har de minskade intäkterna. Det kommer synas extra bra hos kommunerna. Då betydande delar av ekonomin sattes på paus och många permitterades innebar det omedelbart minskade skatteintäkter. Det är dock viktigt att minnas att det här sannolikt skulle skett också utan formella restriktioner.

Det känns som om Finland överlag, än så länge, har hittat en ganska bra balans. Med det sagt är det så klart ingen som är nöjd med läget. Det är enormt många som drabbats hårt. Men ett normalläge finns tyvärr inte att välja då en pandemi slagit till. Det är något man bara behövt förhålla sig till genom att försöka göra de minst dåliga och de minst skadliga helhetsbesluten. Här tycker jag att man överlag lyckats ganska bra hittills.

I september kommer regeringen mötas för nästa års budgetförhandling. Då kommer det vara viktigt att också föra en framtidsdiskussion om Finlands ekonomi. Jag skulle efterlysa åtminstone tre saker i den diskussionen: 1) Hur ökar man sysselsättningen och gör arbetsmarknaden mer dynamisk? 2) Hur skapar man en innovations- och forskningspolitik som mer än idag stärker Finlands konkurrenskraft? 3) Hur kan vi använda omställningen till ett klimatneutralt Finland för att stöda skapandet av nya exportkluster i näringslivet?

Alla dessa delar behövs för att vi ska kunna slå vakt om vårt välfärdssamhälle också i framtiden samt att återbygga de offentliga finanserna. Inget är bättre skydd mot en ny ekonomisk kris än sunda finanser. Det gäller såväl privatpersoner, företag som samhällen.

Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare