Förra veckan fick riksdagens utskott regeringens tänkta tidtabell för alla kommande större kända lagstiftningsprojekt under mandatperioden. Ett annat dokument visar också vilka lagförslag som planeras att ges till riksdagen det här riksdagsåret. Helt klart är att det kommer att bli ett arbetsdrygt år för riksdagen, som vanligt.

Regeringen kommer under året att ge 207 lagförslag till riksdagen. Eftersom några lagförslag getts och det kommer komma EU-ärenden, medborgarinitiativ, redogörelser och statsbudget kommer antalet ärenden riksdagen får på sitt bord vara cirka 300 stycken i år.

Flera av dessa lagförslag är tekniska, men flera är också högintressanta politiskt både för Åland och i allmänhet. På listan finns nu bland annat formellt att regeringen i mars planerar att ge lagförslaget om att höja Ålands avräkningsprocent från 0,45 till 0,47 procent. Det här är helt enligt den överenskommelse som gjorts och i enlighet med grundlagsutskottets starka uttalande som riksdagen godkänt. Men så klart är det ändå skönt att se saken svart på vitt i listan.

Även om det nya ekonomiska systemet är en hörnsten i arbetet med hela självstyrelselagsrevisionen återstår det fortsatta arbetet med den övriga revisionen. Det kommer bli ett mycket digert arbete under det kommande året. Flera svåra frågor behöver hitta fungerande lösningar.

Regeringen har sagt att man önskar ge hela förslaget om totalrevisionen av självstyrelselagen till riksdagen i november, och saken finns också med på den lista som nu getts till riksdagen. Tidtabellen är ambitiös eftersom flera svåra frågor ännu behöver hitta lösningar.

Jag har ändå konstaterat både till justitieministeriet och Ålandsminister Anna-Maja Henriksson samt till landskapsregeringen att målsättningen att få arbetet klart i år är mycket bra. För även om det är en optimistisk tidtabell är det enbart bra med en ambitiös deadline eftersom det skapar ett tryck på att komma i mål. Då det ekonomiska systemet är godkänt finns nu ett så kallat momentum, ett bra läge, också gällande övriga delar.

Det skulle nämligen vara riskabelt att nu slå av på takten. Snabbt skulle man då riskera hamna i ett läge att tiden igen tar slut och hela projektet skulle skjutas fram ytterligare en riksdagsperiod, vilket inte skulle vara bra.

Med den nu planerade tidtabellen äventyras inte revisionen även om man skulle bli några månader försenade, eftersom det finns marginal. Så klart ska man jobba utgående från den satta tidtabellen, men det är bra att det finns lite marginal eftersom arbetet med självstyrelselagen är komplext. Man måste nämligen hela tiden försäkra sig om att det finns en bred majoritet både i riksdagen och i lagtinget eftersom det under kommande mandatperiod, precis som för det ekonomiska systemet under nuvarande, inte räcker med enkel majoritet för att få reformen godkänd.

Om reformen godkänns som planerat denna mandatperiod behöver den återigen vila över nästa riksdagsval och då behövs återigen två tredjedels majoritet i riksdagen (och i lagtinget) efter valet.

Arbetet kommer inte sakna utmaningar, men det blir inte lättare av att vänta (vilket ingen heller vill). Nu är ett bra läge att fortsätta trampa gasen i botten i arbetet med självstyrelselagsrevisionen och smida då järnet ännu är varmt efter att det ekonomiska systemet blivit klart.

Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Fler insändare