Svar på Henrik Herlins ledare i Ålandstidningen den 6 juli:

Grundtanken med public service är den fria och oberoende journalistiken, vilken inte behöver ägna sig åt opinionsbildning och politisk påverkan – vilket Henrik Herlin uppenbarligen ägnar sig åt på ledarplats i Ålandstidningen på måndagen.

Först önskar vi klargöra att det har skett omfattande neddragningar och besparingar på public service på Åland de senaste tio åren. År 2010 sänktes anslagen till Ålands radio och tv med cirka elva procent, eller drygt 240.000 euro, vilket fick till följd att ett antal medarbetare tvingades sluta.

Det har skett en kostnadsutveckling i hela samhället med över 16 procent sedan tv-avgiften senast indexjusterades. Denna kostnadsutveckling är alltså ingenting som Ålands radio och tv kan påverka över huvud taget. I och med att avgiften inte justerats med index, har också medlen som bolaget tilldelas urholkats och är inte värda lika mycket idag som 2009.

Vidare argumenterar Herlin för att det ska ha skett någon explosion av antalet anställda i bolaget. Tvärtom har antalet fasta tjänster minskat de senaste fem åren med 0,25 tjänster, till nu 21,75.

Förklaringen till att flera tillfälliga anställningar och vikarier använts under föregående år är att bland annat tre stycken val bevakats, och för att täcka sjukfrånvaro – vilket såklart även syns på personalkostnaderna.

Uppdraget till Ålands radio och tv är specificerat i kapitel 3.1 av det mediepolitiska programmet från 2018, och är mer omfattande än att bedriva rundradioverksamhet. Det mediepolitiska programmet finns tillgängligt för alla att läsa i detalj på lagtingets hemsida. I det mediepolitiska programmet beskrivs också att Ålands radio och tv ska fokusera på ljud och bild samt verka på de plattformar där publiken finns, vilket inkluderar internet och sociala medier.

Vi håller dock med Herlin om att uppdrag och finansiering måste vara kopplade till varandra, varför detta är en del i den diskussion som behöver föras med landskapsregeringen.

Åland har i dag ett rikt medieklimat med två dagstidningar och public service, vilka alla gör ett gott arbete i sin medierapportering och förhållandevis opartiskt. Public service är dock en garant för den opartiska medierapporteringen i en demokrati. Vi ser oroväckande exempel i vår omvärld där medier hotas, förtroenden urholkas och demokratier försvagas vid politiska maktskiften.

Därför är det av största vikt att organisationen hålls på armlängds avstånd från politiker och att

finansieringen är långsiktigt trygg. Detta innebär inte att public service skall leva i en skyddad värld

och inte utvecklas – tvärtom. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom Ålands Radio och TV,

vilket redan idag märks i våra sändningar jämfört med ett antal år sedan. Vi fortsätter vår

utvecklingsresa och hoppas med hjälp av ålänningarna i en medieundersökning till hösten utvecklas i

en riktning som de flesta i vårt samhälle uppskattar.

Ålands radio och tv Ab

Emil Eriksson, vd

Camilla Karlsson-Henderson, redaktionschef och ansvarig utgivare

Ålandstidningens ledarskribent Henrik Herlin svarar:

Att det behövs en diskussion om Ålands radio och tv:s uppdrag, och vad public service innebär i dag, är troligen de flesta överens om. Att Ålands radios vd respektive redaktionschef anser att en sådan diskussion bör utmynna i att bolagets verksamhet fortsätter i minst samma omfattning som i dag är inte överraskande.

Det är möjligt att antalet fasta tjänster Ålands radio och tv har minskat de senaste åren, men antalet faktiska tjänster har enligt årsredovisningarna ändå ökat från 21 till 25 på fem år. Det är ingen ”explosion”, men väl en 20-procentig ökning av bolagets mest kostnadsdrivande faktor, något som rimmar illa med påståendet att man genomfört besparingar de senaste åren.

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar.

Jag vill bara berömma Röde orm för alla gratisresor och för den fina servicen.

Jag körde med bil i går (tisdag) från Storby och österut på huvudvägen mot Mariehamn. Till min fasa fick jag se att man har klippt bort alla vackra blommor längs huvudvägen och längs cykel- och gångvägen i Eckerö.

Bästa Albin och Berit. Hur orkar ni bara reta upp er på allt från Badhusparken till stadsbussen och Röde orm? Vilken negativ och tråkig attityd! Vi har det ju så otroligt bra här på vårt fridfulla vackra Åland.

Det gläder mig att min kollega i finans- och näringsutskottet John Holmberg (Lib) ställer sig till den lilla skara, som börjat granska pensionsfondens arbete.

Talentia uppmärksammar i en insändare i Ålandstidningen (4.8) att det behövs samarbetsanda och drivkraft i Kommunernas socialtjänst k.f. (KST). Från KST:s sida uppskattas initiativet.

Nej, jag håller absolut inte med lantrådet om att pensionsfondens nästan halva miljard euro är i trygga händer. Lantrådet är även tydlig med att denna regering inte kommer att laga något som inte är trasigt.

Det jag inte trodde kunde hända har hänt. Mia Hanström och jag är rörande överens! Detta i en fråga som må vara en bi(sak), men dock.

Jag vill ställa några frågor angående Eckerö/Birka:

Fler insändare