Polisen på Åland har flyttat till tillfälliga lokaler. Nu vill landskapsregeringens fastighetsverk få igång byggandet av det nya och det är bråttom. Kostnaderna uppgår till mer än 30.000 euro per månad.

Polisen ska husera där i flera år. Hyresavtalet för de lokalerna ingicks redan sommaren 2018, där fastighetsverket har bekostat alla ombyggnadskostnader. Polishuset kommer att bli en dyr investering. Vad blir slutnotan för oss skattebetalare?

Hur blev det så här? Det största problemet verkar vara att ingen har lyssnat på poliserna på fältet och polisföreningen.

Vad har polisstyrelsen, polismästaren och de politiker som tagit alla beslut för ansvar? Borde LR:s fastighetsverk agerat annorlunda gentemot uppdragsgivaren Ålands polismyndighet?

Mitt i all denna röra har vi poliser på fältet ute på Åland som försöker sköta sitt arbete och skapa trygghet för oss ålänningar. Deras arbete är nog så viktigt om vi ska bevara tryggheten. Nu måste vi se till att backa upp poliserna där ute.

Det är lätt att vara efterklok, men polishuset skulle ha byggts på en annan plats. Då kunde polisen arbetat i de gamla lokalerna tills de nya varit färdiga. Precis så som polisföreningen och poliserna önskade. Frågan vi nu bör ställa oss, varför har ingen lyssnat tillräckligt på dem?

Det behövs fler företagare i politiken som tar företagsmässiga beslut och som inte slösar bort skattepengar hejvilt. Det är en styrka om det tas beslut som är förankrade med dem som känner verksamheten och vet vilka behoven är, i det här fallet poliserna.

Det hade varit betydligt bättre med bostadshus i centrala Mariehamn i stället för ett polishus. Så hade jag och de flesta företagare nog gjort. Då hade vi sparat betydligt med pengar och fått inflyttning till centrum. Mer företagstänk i politiken, tack.

Vi ska ha ett tryggt Åland även i framtiden. Det är en självklarhet. Nu är det upp till bevis.

Anders Holmberg (Ob)

kandidat i lagtingsvalet

I onsdagens tidning skriver Pernilla Karlsson att det var ”några timmars” avbrott för en avdelning på

lördagen. Jag vet inte var den uppgiften kommer ifrån.

Ålands offentliga ekonomi var svag långt före coronapandemin. Finansministeriet gav för ett par veckor sedan ut en gedigen rapport om de finska kommunernas situation och utmaningar.

Så var ännu ett skolår till ända, men inte vilket skolår som helst. Vårterminen har inneburit utmaningar som ingen kunnat fantisera om, för alla inblandade parter.

Under senare tid har lärarnas behörighetskrav diskuterats på insändarplats.

Jag har under en längre tid följt med debatten om discgolfbanan i Mariehamn med stor sorg. Jag var initiativtagare och projektledare för discgolfbanan 2018 i Badhusparken.

Det har framgått i media att Föglö kommun har återigen vänt sig till Ålands landskapsregering i en fråga som trots flertal initiativ inte fått sin lösning. Frågan gäller servicenivån vid Överö färjfäste.

När man som anhörig ringer till Trobergshemmet för att avtala tid för träff med sin gamla mor så får man först svaret att det går bra klockan två, vilket är om cirka en timme.

Häromdagen såg jag ännu en överkörd igelkott. Vem körde på den? Såg du den inte? Körde du för fort? Eller satt du och stirrade på mobilen eller pratade i den samtidigt som du körde?

Lantrådet Veronica Thörnroos (C) säger att: ”Oron i samhället gör mig bekymrad”. Du borde förstå att människor har anledning att känna oro.

Den här regeringen har stått och trampat vatten ett tag nu.

Enligt företagsekonomiska principer ska cirka 10 procent av företagets omsättning vikas för administrativa kostnader och vinst. Jag har länge funderat över om den principen också följs inom offentlig sektor.

Vi är nu inne i en tid då dagstidningarna återkommande rapporterar om bränder i skog och mark.

Diskussionerna går för nuvarande heta framför allt på Facebook runt den av Lions Club Mariehamn/Lions Finland till Mariehamns stad donerade 9-håls discgolfbana som sedan i fjol är anlagd i Badhusparken, det vill säga inom ett allmänt park- och grö

Fler insändare