I bostadsmarknadens reklam används ofta ordet ”torp” som ett positiv säljargument för hus, trots att det ingenting har med torp att göra.

Torp var ursprungligen ett adligt privilegium som från början av 1700-talet utökades så att torp kunde inrättas även på bondgårdarna. Torpet var ett litet jordområde där torparen enligt överenskommelse med den jordägande bonden, ofta endast muntlig, fick rätt att bygga hus och odla upp en markbit.

Torpen var normalt mycket små, vanligen två till tre tunnland (1-1,5 hektar) och kunde med fog kallas miniatyrjordbruk. Som ersättning var torparen skyldig att varje år göra ett visst antal dagsverken samt leverera produkter åt bonden.

Även fiskartorp förekom och där måste torparen, förutom dagsverken, leverera fisk till bonden. En annan typ av torp var de så kallade båtsmans- och soldattorpen. Större hemman var under den svenska tiden skyldiga att hålla en båtsman eller soldat till rikets armé, och i stället för att bonden själv gick in i flottan eller armén anställdes en person som tog bondens plats och som då fick ett torp som lön.

Om flera gårdar gick samman om att hålla en soldat kallades det en rote. Numera finns det ytterst få egentliga torp. De som inte har inlösts har gått tillbaka till ursprungshemmanet.

Den 15 oktober 1918, alltså efter inbördeskriget, godkände lantdagen i Helsingfors den så kallade torparlagen, som gjorde det möjligt för torparen att inlösa torpet och därmed bli ägare till det. I fastighetsmarknaden kallas nu ofta små äldre hus för torp, vilket naturligtvis är fel. Ett torp är hela den lilla odlingsfastigheten, inklusive alla byggnader som finns där.

Jens Harberg

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Fler insändare