I Ålandstidningen den 3.7 finns en insändare där fil.dr. Alf Ronnby dels analyserar bakgrunden till, dels kritiserar BLM-rörelsen i USA, där han framhåller att klassamhälle och fattigdom lägger grund för de våldsamheter som nu pågår. Ronnby säger också att det är flest vita som skjuts av polis i USA. Utan att ta ställning för eller emot någonting annat av det som Ronnby skriver, kan man ändå se att det finns en grund för BLM-rörelsens uppfattning att den färgade befolkningen i USA lever i en utsatt situation när det gäller polisövervåld.

Det finns tillgänglig statisktik över vem som dödas av polis i USA. Enligt folkräkningen 2010 definierar sig 72 procent som vita (white) och 13 procent som svarta (black). Av gruppen vita ser sig cirka 60 procent som enbart vita (white alone), medan det i det större procenttalet ingår bland annat latinamerikaner (hispanic/latino). Utöver dessa grupper finns asiater, ursprungsbefolkning, blandade (mixed) och övriga.

Utgående från uppgifterna om vem som skjuts av polisen (Rate of fatal police shootings by ethnicity U.S. 2015-2020, www.statista.com) kan man se att numerärt sett skjuts flest vita, alldeles som Ronnby säger. Förra året, alltså 2019, sköts/dödades 370 vita mot 235 svarta, 158 latinamerikaner, 39 andra samt 202 av inte angiven rastillhörighet (total summa 1.004 personer).

Om man sedan ser till förhållandet mellan befolkningsgruppernas storlek sköts 13 personer per miljon av den vita befolkningsgruppen medan siffran var 31 personer permiljon för dem som definierar sig som svarta. Siffrorna gäller genomsnittet för den redovisade femårsperioden, enligt den angivna källan. Sett till befolkningsgruppernas storlek skjuts/dödas alltså obestridligen oproportionerligt många svarta i USA. Det är bland annat i dessa fakta som BLM-rörelsen har sitt ursprung, i att leva i den situation som slutligen utmynnar i kall statistik.

Signe Järvenpää

Jag har följt med aktiviteten i Badhusparken på nära håll i ett halvt sekel och jag bara älskar att se hur den nu äntligen används av familjer, ungdomar, äldre, grupper, enskilda och ihop alla dagar.

Först ett tack till Henrik Herlin för en bra ledare i tisdagens tidning och till Ålands framtid för en bra insändare i samma tidning gällande Mise.

Sophanteringen i vårt hushåll på fyra personer fungerar på detta utmärkta sätt:

I en intervju med vd Dan-Erik Woivalin om Ömsens centrumsatsning finns många goda nyheter. För det första är det positivt att planeringen fortsätter.

Nu tycker jag att Sofie Dahlsten ska kliva ner från sina höga hästar och inte ge svepande och nedlåtande omdömen om mänskor hon inte vet något om, nämligen de hushåll som hittills haft endast ett sopkärl, för brännbart

Jag undrar varför inte Iltasanomat finns alls mera att köpa i Åländska affärer. Jag har frågat expediterna, men de vet inte och har sagt att många människor har frågat samma sak.

Mise har under årens lopp med all tydlighet visat sig vara en gravt överviktig koloss på lerfötter. Det påtvingade bytet av uppsamlingskärl och tömningsintervall som 800 Misekunder står inför fr.o.m. 1.11 är ytterligare ett bevis för den saken.

Med anledning av de senaste uppgifterna om Estonia och efter att ha hört Kaj Janssons uttalande i Ålands Radio, vill jag komma med några kommentarer.

Mises plan på att införa fyrfackstunnor vid varje fastighet, är inte klokt!

Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Roger Höglunds (c) och Nina Fellmans (s) debatt i tidningen om vilka sektorer som lider mest under det tung ekonomiska oket i dessa pandemitider.

Låt oss vara ärliga. Skogen runt Badhusberget är inte jätteviktig som den ser ut idag. Kanske borde staden gallrat för länge, länge sedan.

I en intervju i Nya Åland den 28 september konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) det vi redan visste – att inget ännu gjorts för att infria vallöftet om en tunnel till Föglö, att det inte blir någon tunnel under mandatperioden

Fler insändare