Obunden samling har beslutat att arbeta för en indexjustering av barnbidrag. Barnbidrag har stått på samma nivå i elva år. I första hand ska en indexjustering göras för det första barnet. Det skulle innebära en höjning av barnbidraget från 110 euro till 130 euro per månad.

För det första barnet betalades i juli 2019 beloppet 167.914 euro. På årsbasis blir det 2.014.968 euro. Antalet mottagare och barn var 1.371 stycken.

Enligt de senaste uppgifterna i FPA:s databas utbetalades sammanlagt 751.861 euro i barnbidag på Åland i juli 2019. På årsbasis blir detta belopp 9.022.332 euro. Det sammanlagda antalet mottagare var 3.122 som hade 5.467 barn.

Enligt det åländska konsumentprisindex som beräknas av ÅSUB, var penningvärdeförsämringen 16 procent från år 2008, då barnbidragsnivåerna bestämdes senast, till juli 2019. En indexjustering skulle innbära ett tillägg om 1.443.573 euro för samtliga barnbidrag. En indexjustering för det första barnet kostar 330.000 euro och föreslås införas redan det inkommande året.

I dag är barnbidraget följande per månad: första barnet 110 euro, andra barnet 143 euro, tredje barnet 185 euro, fjärde barnet 214 euro, femte och följande barn 259 euro.

Sedan 1 juli 2019 är ensamförsörjartillägget 60 euro per månad för varje barn som har barnbidrag.

Barnbidraget har funnits sedan slutet av 1940-talet. Både i riket och i Sverige är barnbidraget på Åland universellt. Detta betyder att alla föräldrar med barn beviljas ett fast belopp per barn oavsett föräldrarnas inkomst och att barnbidraget inte är behovsprövat.

Målet med barnbidrag är att utjämna de ekonomiska villkoren med och utan barn.

Leif Holländer (Ob)

kandidat i lagtings- och stadsfullmäktigevalen

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Enligt stadens förvaltningsstadga § 10 kan fullmäktigeledamot till stadsledningen (eller stadsstyrelsen) ställa en kort skriftlig fråga i ett ärende som gäller stadens verksamhet, förvaltning och ekonomi.

Fantastisk insändare du skriver de 12 februari Ann-Catherine Renfors (”Att ge läxor är som ett misslyckande”).

Läxor, denna uråldriga metod som heter läxor. Jag begriper mig inte på vad som är själva idén, tanken med detta?

Tack du anhöriga som skrev om krisen på Trobergshemmet. Allt stämde precis.

Leije Portnoj

Det är inte ett lätt jobb att sitta i landskapsregeringen och andra beslutsfattande myndigheter. Många svåra beslut ska tas och det är omöjligt att göra alla nöjda.

Fler insändare