En historisk vecka väntar Åland. Inkommande vecka hanterar lagtinget förslaget till ett nytt ekonomiskt system mellan Finland och Åland. Förslagets mål är att höja klumpsumman och stärka den åländska samhällskassan med cirka tio miljoner euro på årsbas – om Åland fortsätter gå bra.

Att justera klumpsumman sker i två steg. Först måste Ålands lagting säga ja till förändringen i systemet och sedan ska Finlands riksdag höja klumpsumman till 0,47 procent. Detta kan i teorin utgöra en risk men tack vare gott fotarbete av tidigare och nuvarande landskapsregering samt riksdagsledamoten Mats Löfström är förslaget väl förankrat hos tillräckligt många av landets partier. Tack till alla de samt till de tjänstemän som tålmodigt och framtidsorienterat jobbat med att skapa möjligheter för en bättre och mer självstyrd framtid för alla ålänningar.

Förändringen av det finansiella systemet är ett resultat av den ambitiösa planen att nå en större reform av självstyrelselagen till Ålands 100-årsjubileum 2022. Den stötte på patrull och kunde inte genomföras. Ändå är detta ingen liten reform. Det aktuella förslaget till revidering av finansieringsmodellen är en förändring av stora mått som innehåller såväl större möjligheter som högre risker. När förslaget godkänts av Ålands lagting medför det ett större ansvar på alla ålänningar att utveckla landskapet till en plats där människor trivs och företag kan växa.

En sak blir dock exakt samma som det alltid varit. Alla människor och företag som bor och verkar på Åland ska precis som hittills betala skatt till Finland. Förändringen handlar om vad Finland betalar tillbaka till Åland. Hittills har den övervägande delen av dessa pengar betalats till Åland i form av en klumpsumma samt en skattegottgörelse som utgjort en rätt liten del av totalen. När Ålands lagting godkänner det nya förslaget innebär det en omviktning av detta förhållande.

Klumpsumman döps om till ett avräkningsbelopp samt en skatteavräkning som direkt återspeglar den mängd skatt som ålänningarna betalar. Avräkningen får mindre betydelse och skatteavräkningen blir viktigare och återspeglar sig i hur Åland faktiskt går. Målet är att Åland ska klara sig på de skatter som genereras i landskapet. I det nya systemet ingår även kontinuerliga uppföljningar när det till exempel gäller befolkningsutvecklingen på Åland.

I allt detta får Ålandsdelegationen en tydligare roll och det skapas goda förutsättningar för en klarare dialog mellan Finland och Åland vilket på sikt gynnar självstyrelsen.

På ett övergripande plan medför förslaget att alla vi ålänningar måste ta ett större ansvar för vår ekonomiska framtid. Ju bättre Åland går, desto mer pengar har vi att använda för att fortsätta utveckla landskapet. Detta ställer högre krav på en offensiv och tillväxtorienterad närings- och självstyrelsepolitik. Att skapa ett välmående näringsliv och ett friskt samhälle måste ständigt vara i högsta prioritet.

Om våra företag får det kämpigt leder det ofrånkomligen till sämre vardag för oss alla. Detta ställer krav på en mer offensiv näringspolitik och en progressiv utveckling av hela Åland och vår självstyrelse.

Förslaget till ett nytt ekonomiskt system har, enligt min mening, större fördelar än risker och det skapar fler möjligheter än hinder. Vi måste tillsammans göra vår självstyrelse mindre ängslig och faktiskt vända på alla stenar för att hitta de rätta lösningarna.

Jörgen Pettersson (C)

Lagtingsledamot samt ordförande i finans- och näringsutskottet

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Efter de senaste dreven i media och lagtingsoppositionen mot två av Obunden samlings lagtingsledamöter kan konstateras att partiet fortfarande lever och har hälsan.

Fler insändare