En historisk vecka väntar Åland. Inkommande vecka hanterar lagtinget förslaget till ett nytt ekonomiskt system mellan Finland och Åland. Förslagets mål är att höja klumpsumman och stärka den åländska samhällskassan med cirka tio miljoner euro på årsbas – om Åland fortsätter gå bra.

Att justera klumpsumman sker i två steg. Först måste Ålands lagting säga ja till förändringen i systemet och sedan ska Finlands riksdag höja klumpsumman till 0,47 procent. Detta kan i teorin utgöra en risk men tack vare gott fotarbete av tidigare och nuvarande landskapsregering samt riksdagsledamoten Mats Löfström är förslaget väl förankrat hos tillräckligt många av landets partier. Tack till alla de samt till de tjänstemän som tålmodigt och framtidsorienterat jobbat med att skapa möjligheter för en bättre och mer självstyrd framtid för alla ålänningar.

Förändringen av det finansiella systemet är ett resultat av den ambitiösa planen att nå en större reform av självstyrelselagen till Ålands 100-årsjubileum 2022. Den stötte på patrull och kunde inte genomföras. Ändå är detta ingen liten reform. Det aktuella förslaget till revidering av finansieringsmodellen är en förändring av stora mått som innehåller såväl större möjligheter som högre risker. När förslaget godkänts av Ålands lagting medför det ett större ansvar på alla ålänningar att utveckla landskapet till en plats där människor trivs och företag kan växa.

En sak blir dock exakt samma som det alltid varit. Alla människor och företag som bor och verkar på Åland ska precis som hittills betala skatt till Finland. Förändringen handlar om vad Finland betalar tillbaka till Åland. Hittills har den övervägande delen av dessa pengar betalats till Åland i form av en klumpsumma samt en skattegottgörelse som utgjort en rätt liten del av totalen. När Ålands lagting godkänner det nya förslaget innebär det en omviktning av detta förhållande.

Klumpsumman döps om till ett avräkningsbelopp samt en skatteavräkning som direkt återspeglar den mängd skatt som ålänningarna betalar. Avräkningen får mindre betydelse och skatteavräkningen blir viktigare och återspeglar sig i hur Åland faktiskt går. Målet är att Åland ska klara sig på de skatter som genereras i landskapet. I det nya systemet ingår även kontinuerliga uppföljningar när det till exempel gäller befolkningsutvecklingen på Åland.

I allt detta får Ålandsdelegationen en tydligare roll och det skapas goda förutsättningar för en klarare dialog mellan Finland och Åland vilket på sikt gynnar självstyrelsen.

På ett övergripande plan medför förslaget att alla vi ålänningar måste ta ett större ansvar för vår ekonomiska framtid. Ju bättre Åland går, desto mer pengar har vi att använda för att fortsätta utveckla landskapet. Detta ställer högre krav på en offensiv och tillväxtorienterad närings- och självstyrelsepolitik. Att skapa ett välmående näringsliv och ett friskt samhälle måste ständigt vara i högsta prioritet.

Om våra företag får det kämpigt leder det ofrånkomligen till sämre vardag för oss alla. Detta ställer krav på en mer offensiv näringspolitik och en progressiv utveckling av hela Åland och vår självstyrelse.

Förslaget till ett nytt ekonomiskt system har, enligt min mening, större fördelar än risker och det skapar fler möjligheter än hinder. Vi måste tillsammans göra vår självstyrelse mindre ängslig och faktiskt vända på alla stenar för att hitta de rätta lösningarna.

Jörgen Pettersson (C)

Lagtingsledamot samt ordförande i finans- och näringsutskottet

Jag vill ställa några frågor angående Eckerö/Birka:

Om 2020 varit ett år som omkullkastat hela vår omvärld så kan 2021 vara året som omkullkastar det sociala arbetet på Åland.

Rainer Juslin, ordförande för lag- och kulturutskottet, skriver i en insändare att ”Lagen föreskriver att skolan ska säkerställa att alla barn, oberoende av ekonomiska och sociala förhållanden eller funktionsnedsättning har tillgång till en inklud

I Ålandstidningen den 3.7 finns en insändare där fil.dr. Alf Ronnby dels analyserar bakgrunden till, dels kritiserar BLM-rörelsen i USA, där han framhåller att klassamhälle och fattigdom lägger grund för de våldsamheter som nu pågår.

Jag är biodlare, miljöaktivist och har valt att bo i skärgården för att det är ett sätt att få leva nära djur och natur. Jag ser med glädje att det på insändarplats nu diskuteras hantering av vägrenar.

Tisdagen den 28 juli demonstrerade sympatisörer till Black lives matter (BLM) i Mariehamn. Men ett stöd för svarta just för att de är svarta är grundläggande feltänkt. Är det verkligen att dessa människor är svarta, som är problemet?

Enligt Deepak Chopra är meningen med livet glädje och att med glädje delta i universums utveckling.

Vi går nu mot augusti och många återgår till sina arbeten efter en välförtjänt semester. Skolledarna står nu i startgroparna i sina tills vidare ganska tomma skolor.

Från och med den 1 augusti öppnar Danmark upp gränsen mot hela Sverige. De danska myndigheterna bedömer att smittspridningen i Sverige minskat tillräckligt under juli för att tillåta resor från alla delar av landet.

Sommaren är här och ljuvliga dagar på sjön kan lätt förändras om vi inte tar ansvar och visar hänsyn. Havet och våra vikar kan tyckas stora och fria. Sanningen visar dock på något helt annat.

Jag vill tacka Albin för hans beundransvärda insändare i Ålandstidningen den 15.7. Håll gränsen stängd länge. Vart är Ålands politiker på väg?

Vilken statsmakt som vidtagit rätt åtgärder för att hindra coronapandemins framfart kommer säkert att analyseras många gånger än.

Polismyndigheten på Åland jobbar fokuserat på de inriktningsmål som tagits fram i samarbete med polisstyrelsen och som slagits fast i samband med budgeten. Dessa fastställs varje år.

Fler insändare