Chefredaktör Niklas Lampi ställer sig i ledaren i torsdagens tidning en rad retoriska frågor om stängningen av Ålandskontoret i Stockholm. Hade han bemödat sig att fråga ansvarig minister eller lantråd hade vi gärna svarat.
Ålandskontoret i Stockholm har varit bemannat under ett fåtal dagar per vecka. Det arbete som där gjorts har varit viktigt, särskilt när det gäller att skapa nätverk till det nordiska. Däremot har Ålandskontoret inte varit den enda arenan där landskapsregeringen arbetar mot Sverige.
Det åländska näringslivet har i en diskussion med landskapsregeringen konstaterat att man bäst sköter sina egna kontakter, och att behovet av ett Ålandskontor för deras del inte är stort. De frågor som Niklas Lampi listar som viktiga, till exempel meritvärderingen för åländska studerande i Sverige, har skötts av fackministrar och respektive tjänstemän vid förvaltningen, inte genom Ålandskontoret.
Kontakterna med Sverige sker genom flera kanaler, och i den föränderliga och allt mera digitala verklighet vi lever i har inte ett fysiskt kontor på Drottninggatan bedömts som det mest ändamålsenliga för att uppnå målen inom en begränsad budget.
I satsningen på Alandica debatt på Åland i juni öppnar landskapsregeringen en ny arena för nätverksbyggande, både mot Sverige och Finland.
I samarbete med finlandssvenska Luckan planeras ett projekt i Sverige och på Åland, för att stärka attraktionskraft och integration, motverka hjärnflykt och samordna påverkansarbete. Det arbetet ska ske i samarbete med handelskammare, högskolor och åländskt näringsliv.
Att bygga framtida nätverk och kontakter måste ske på nya innovativa sätt, inte genom att fortsätta jobba som man alltid gjort, och själva det faktum att förändringar sker är ett tecken på hur högt kontakterna med Sverige prioriteras.
Nina Fellman (S), kansli- och kommunminister
Katrin Sjögren (Lib) lantråd

Ålandstidningen