I januari gav regeringen ett förslag till nya spaningslagar till riksdagen. Lagpaketet innehåller fyra separata lagförslag som berör både militär och civil underrättelseverksamhet. Beredningen av lagarna har varit omfattande och pågått sedan förra riksdagsperioden.
Finland har i dag inga lagar som tillåter spaningsverksamhet i digitala forum. Eftersom kommunikationen flyttats över allt mer från brev, radiovågor och kopparledningar till nätet och digitala trådlösa kanaler har Finland hamnat på efterkälken i jämförelse med övriga Västeuropa och Norden gällande möjligheten att idka spaning.
Underrättelseverksamhet behövs för att kunna hålla landet säkert mot yttre hotbilder, men också för att kunna försöka förhindra allvarliga brott inom landet, såsom terrorism. Den underrättelseverksamhet som försvaret bedriver är rätt oproblematisk ur grundlagssynpunkt men de civila underrättelselagarna, som exempelvis handlar om möjlighet till terroristbekämpning behövdes en ändring av grundlagen för att de alls skulle kunna behandlas. Detta eftersom det ger möjlighet till skyddspolisen att under vissa förutsättningar övervaka egna medborgare om det finns allvarliga misstankar (och bevisning).
För att behandlingen av dessa lagförslag alls skulle kunna fortsätta röstade riksdagen i veckan med rösterna 178 – 13 om att grundlagen ändras i brådskande ordning. Det är inte något som görs lättsamt. Riksdagens grundlagsutskott gjorde en mycket allvarlig och omfattande bedömning av frågan och kom till slutsatsen att det är möjligt att i detta fall ändra grundlagen i brådskande ordning. Utskottet var enigt och tog också utlåtanden av försvarsutskottet, utrikesutskottet och förvaltningsutskottet som alla förordade ändring i brådskande ordning. Samtliga dessa utskott har i avlyssningssäkra utrymmen fått skyddsklassade lägesbilder av både försvarsmakten och skyddspolisen som underlag för besluten.
Omröstningen i veckan innebär inte att underrättelselagarna godkändes, utan att det nu finns möjlighet att fatta beslut om dem denna riksdagsperiod. Före det kan ske ska dock grundlagsutskottet genomlysa också substanslagarna och de andra utskotten behandla dem.
Eftersom regeringen gav lagarna till riksdagen redan i januari har den behandlingen redan kommit en god bit på vägen. Svagheter i lagförslagen och ändringsbehov har identifierats. För på samma sätt som det är viktigt att myndigheterna ges bättre möjlighet att bekämpa terrorism och yttre hot är det fundamentalt att lagarna inte på något sätt leder till risk för missbruk. Jag känner mig trygg i att vi kommer hitta rätt balans. Grundlagsutskottet gjorde också en betydande ändring gällande det i lagförslaget i samband med veckans omröstning.
Danmark, Norge och Sverige har alla liknande lagar. Finland är på efterkälken och vi behöver den här lagstiftningen. Det betyder inte att den ska stressas igenom. Det upplever jag heller inte att görs. Riksdagen kommer ta den tid som behövs, men målsättningen är ändå att vi ska bli klara under denna mandatperiod.
Säkerhetsläget i vår omgivning har försämrats. Gränserna mellan militärt och civilt har blivit mer suddiga samt vi har haft allvarliga terrorattacker i Europa. Det finns ingen anledning att känna sig rädd eller otrygg, men det finns hotbilder. Det är viktigt att våra myndigheter har moderna redskap, som våra grannländer, att bemöta dessa hotbilder så att vi hålls säkra.
Mats Löfström

Ålandstidningen