Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal. Vid avstigningen väntar banklån, höjda avgifter, högre skatter och försämrade servicenivåer.

Jag har i lagtinget ställt frågan om alternativet till en kommunreform. Hur ämnar den politiker som fortsättningsvis vill behålla våra 16 kommuner hantera ekonomin? Svaren för mig till tv-programmet Lyxfällan. Ett motstånd att ta tag i grundproblem för att få plus och minus att gå jämt upp och helst lämna ett litet överskott till sparande.

Det är en kortsiktig och oansvarsfull politik att skuldsätta ålänningarna i brist på politisk förmåga att skapa moderna, kostnadseffektiva reformer i kombination med utvecklingsdrivande rambudgetar. Att pengarna sinar är ingen hemlighet för den som någon gång gläntat på landskapsregeringens bokslut, trots många intäktsrika år och högkonjunktur.

Den långsiktiga och ansvarsfulla politiken lägger resurserna på ålänningarnas behov och trygghet, inte på ineffektiva gamla strukturer som kommungränser. I dag administreras allt gånger 16. Vi har 16 kommuner som oroar sig över investeringsbehov, kompetensförsörjning, skattekraft, låg tillväxt, sysselsättningsgrad, specialisering inom äldrevård, låg inflyttning med mera. Utmaningar som finns kvar även om kommungränser försvann, men som kunde lösas och hanteras väldigt mycket mer kostnadseffektivt och enklare.

Landskapsregeringen själva har också en stor reform- och effektivitetsskuld. Här väntar ett scenario där LR snart lånar till sin egen drift för att fortsätta överkapitalisera allt vad 16 kommungränser innebär. Ålänningen ska alltså skuldsättas dubbelt. Dels för att den kommunala lånestocken stadigt stiger, dels för att LR är tvungna att låna till den dagliga driften.

Nej, detta är inte en effekt av pandemin, som dock tydligt blottat det faktum att vi trots goda tider inte lyckats skapa en kostnadseffektiv offentlig sektor och ekonomi i balans.

I Ålandstidningen den 26 juni uttalar sig LR positivt gällande kommunsamgångar, i och med att större kommuner är tillväxtdrivande. Samma argumentation kan appliceras gällande verksamhetskostnader, attraktionskraft, investeringsförmåga, serviceutbud, rättssäkerhet och demokrati.

Tyvärr tror jag inte tillvägagångssättet som LR nu valt att följa kommer att ge så många kommunsamgångar och det kommer definitivt inte ge förstärkning till den för Åland så viktiga tillväxtmotorn Mariehamn-Jomala med omnejd. Det blir ett spel för galleriet där man under några år kan ducka för grundproblemen samtidigt som man sitter på banken och signerar lånepapper.

Det finns en form av k-märkt ekonomisk kultur inom åländsk politik som skapat oförmåga till ansvarsfullt ekonomiskt tänkande. Det senaste exemplet är KST, som enligt mig verkar bli en kostnadsdrivande enhet i stället för en viktig funktion som uppstår per automatik via en kommunreform.

Det borde inte vara möjligt att sitta på ett kommunalt förtroendeuppdrag parallellt med ett lagtingsuppdrag. Största motståndet mot kommunsammanslagningar besitter kommunpolitiker. En aktsamhet om det personliga mandatet blir viktigare än hela Ålands och ålänningarnas bästa. Att så är fallet bevisades tydligt under senaste mandatperiod. Givetvis finns flera andra orsaker till att kommunpolitik och lagtingspolitik inte bör kombineras.

LR bör omgående söka bred konsensus för en övergripande kommunreform. Där politiskt tyckande byts ut mot fokus på framtid, ekonomi och fakta. Det blir början på en långsiktig pålitlig politik som borgar för ett skuldfritt och välmående Åland även i framtiden.

John Holmberg (Lib)

lagtingsledamot

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar.

Jag vill bara berömma Röde orm för alla gratisresor och för den fina servicen.

Jag körde med bil i går (tisdag) från Storby och österut på huvudvägen mot Mariehamn. Till min fasa fick jag se att man har klippt bort alla vackra blommor längs huvudvägen och längs cykel- och gångvägen i Eckerö.

Bästa Albin och Berit. Hur orkar ni bara reta upp er på allt från Badhusparken till stadsbussen och Röde orm? Vilken negativ och tråkig attityd! Vi har det ju så otroligt bra här på vårt fridfulla vackra Åland.

Det gläder mig att min kollega i finans- och näringsutskottet John Holmberg (Lib) ställer sig till den lilla skara, som börjat granska pensionsfondens arbete.

Talentia uppmärksammar i en insändare i Ålandstidningen (4.8) att det behövs samarbetsanda och drivkraft i Kommunernas socialtjänst k.f. (KST). Från KST:s sida uppskattas initiativet.

Nej, jag håller absolut inte med lantrådet om att pensionsfondens nästan halva miljard euro är i trygga händer. Lantrådet är även tydlig med att denna regering inte kommer att laga något som inte är trasigt.

Det jag inte trodde kunde hända har hänt. Mia Hanström och jag är rörande överens! Detta i en fråga som må vara en bi(sak), men dock.

Jag vill ställa några frågor angående Eckerö/Birka:

Fler insändare