Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Hur kändes det, när vi kom på er med att jaga rådjur på en holme där ni överhuvudtaget inte har någon som helst rätt att jaga? Hur kändes det att bli tagna på bar gärning med ett skjutet rådjur i båten? Hur kändes det för dig som var uppe på land med en drivande hund att veta att nere i stranden satt markägaren i sin båt och undrade om du skulle våga visa dig? Det var du inte karl nog till att göra utan överlät det, till din båtförare som alldeles uppenbart inte tyckte att det kändes bra!

Om ni har läst så här långt ska ni läsa lite till! Nu ska jag berätta hur det kändes för oss.

På bland annat Näverskär, som holmen heter, har ingen jagat någonting de senaste femtio åren. Vi ägnar oss inte åt jakt över huvud taget på holmarna eftersom vi anser att det jagas nästan överallt och någonstans måste djur få vara ifred. De här holmarna är rena barnkamrarna för rådjur och älg och om ni har förmåga att att tänka lite så fattar också ni att överskottet spiller över till de holmar där ni kanske har rätt att jaga. Så ni förstör också för andra jägare.

Vi är förbannade och kränkta över ert beteende. Vi skulle aldrig ens komma på tanken att ta oss rätten att komma hem till er och göra någonting liknande. Vi vet ju vilka ni är och i fortsättningen föreslår jag att ni håller er på egen mark, för hit är ni inte välkomna.

Ni är förresten polisanmälda men min tilltro till rättsväsendets intresse att engagera sig i några rådjurs död är inte så översvallande stor, så jag antar att ni får sitta i lugn och ro och äta era rådjursmiddagar och jag hoppas att det smakar skit!

Marianne Grönholm

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Angående ledaren den 7 januari:

För att öva lite på tunnelkonstruktioner behöver man ju inte ta till så drastiska åtgärder som att gräva en tunnel som är sex kilometer lång med detsamma, utan man kan bygga en betydligt enklare konstruktion först för att testa konceptet och samti

Några förbättringar som jag påtalat under flera år.

I Gluggen skriver Jonny Mattsson att ålänningarna är dåliga på att blinka i trafiken. Problemet är att de åländska rondellerna, förutom Rökerirondellen och Sjukhusrondellen, är så små.

Fler insändare