Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Hur kändes det, när vi kom på er med att jaga rådjur på en holme där ni överhuvudtaget inte har någon som helst rätt att jaga? Hur kändes det att bli tagna på bar gärning med ett skjutet rådjur i båten? Hur kändes det för dig som var uppe på land med en drivande hund att veta att nere i stranden satt markägaren i sin båt och undrade om du skulle våga visa dig? Det var du inte karl nog till att göra utan överlät det, till din båtförare som alldeles uppenbart inte tyckte att det kändes bra!

Om ni har läst så här långt ska ni läsa lite till! Nu ska jag berätta hur det kändes för oss.

På bland annat Näverskär, som holmen heter, har ingen jagat någonting de senaste femtio åren. Vi ägnar oss inte åt jakt över huvud taget på holmarna eftersom vi anser att det jagas nästan överallt och någonstans måste djur få vara ifred. De här holmarna är rena barnkamrarna för rådjur och älg och om ni har förmåga att att tänka lite så fattar också ni att överskottet spiller över till de holmar där ni kanske har rätt att jaga. Så ni förstör också för andra jägare.

Vi är förbannade och kränkta över ert beteende. Vi skulle aldrig ens komma på tanken att ta oss rätten att komma hem till er och göra någonting liknande. Vi vet ju vilka ni är och i fortsättningen föreslår jag att ni håller er på egen mark, för hit är ni inte välkomna.

Ni är förresten polisanmälda men min tilltro till rättsväsendets intresse att engagera sig i några rådjurs död är inte så översvallande stor, så jag antar att ni får sitta i lugn och ro och äta era rådjursmiddagar och jag hoppas att det smakar skit!

Marianne Grönholm

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

När svenska strejker kan räknas på en hand kan finska räknas i hundratal. Ständiga strejker är ett av svaren på varför den finska tillväxten stampar och ekonomin går kräftgång.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Fler insändare