Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Vad är då fakta i målet? Finns det en ”400 meter bred och många kilometer lång remsa av berg som tvättsvamp”, händelsevis ungefär lika bred som den bro Bengts bolag tilldelats entreprenaden på?

Nej, det finns det inte fog att påstå. Det vi och många andra känt till länge är att det borrades i berggrunden vid färjfästet i Degerby för ett antal år sen. Vid ett av dessa borrhål stötte man på svagt berg, som helt klart var kopplat till en större spricka i berget ute under Degerbyredden. Detta enligt personen som de facto borrade hålet och enligt andra personer på plats.

Varför är då berggrunden sprucken just där, och hur påverkar det tunnelsträckningen?

Man bör känna till att tre helt olika bergarter möts just vid och utanför Degerby färjfäste. Dessa har bildats under olika tidpunkter under årmiljonerna, och då trängt in och undan varann. Där tunneln ska gå finns inga förekomster av den bergart (Gabbro) som finns vid Degerby färjfäste, det är alltså frågan om helt olika bergarter!

Även den väldigt varierande berggrunden i Spetalsund är känd sedan länge, och ett av skälen till att vi tidigt uteslöt en tunnelsträckning just där.

Det vore dessutom ytterst anmärkningsvärt om de jobb Erikssons bolag gjort i Flisö och vid Nötöbron visar på ”likartade upplevelser”. Varför? Jo, därför att Flisö ligger långt inne i zonen med röd granit. Nötöbron å andra sidan ligger djupt inne i zonen med grå granit, tre kilometer från gränsen mellan röd och grå granit. På något sätt får jag bilden av att man dragit lite förhastade slutsatser, möjligen färgade av affärsmässiga hänsyn.

Redan förra sommaren gjorde vi seismiska undersökningar (refraktionsseismik) på de ställen där vi ville veta hur mötet mellan bergarter kunde ha påverkat bergets hållfasthet. Vi var särskilt noga med att mäta kring området där röd och grå ganit möts. Dessa undersökningar visade att inga extrema svaghetszoner, såsom Bengt Eriksson beskriver, kan påvisas i tunnelområdet.

Ett bra exempel på med vilken noggrannhet undersökningarna gjordes är att de har registrerat varenda gräns som finns mellan de olika varianter i den röda graniten som förekommer på sträckan. Dessa mallar exakt med Geologiska Forskningscentralens kartor. Knappast ett sammanträffande. Samma undersökningar gjordes alltså i sundet utanför södra Degerby, och resultaten motsäger det Eriksson lägger fram.

Vi har nu alltså gjort refraktionsseismik. Det finns nu även några fördefinierade ställen där vi kan göra kärnborrningar längs tunnelsträckningen. Detta stod klart för över ett år sen, men pengar fattas för jobbet. Naturligtvis kommer kärnborrningar att göras, bara vi bestämmer oss för var tunneln ska dras!

Det vi däremot nyligen gjorde, är ett mindre dagsjobb uppe på land i Degerby där vi längs en tänkt tunneluppfart borrade några hål där vi kartlade hur långt upp på land bergarterna trängt in i varann och förekomsten av vattenförande skikt. Dessa hål skapar även tre pilothål för de grundvattenmätningar som rekommenderats av Ramboll i den omfattande MKB vi låtit ta fram.

Mig veterligen är FS Links Ab de enda som gjort några som helst mätningar av berggrunden i det område som nu är aktuellt som tunnelsträckning.

Detta alltså fakta i målet, vilket borde vara basen för en diskussion i stället för spekulationer, gissningar och tyckande.

Hasse Holmström

I ny rapport om pälsfarmer i EU finns nytagna foton från minkfarmer och rävfarmer (även olagliga jätterävar finns med på bild, varav en allvarligt skadad). Och – ärligt talat – de mest skakande fotona är tagna på farmer i Finland 2019.

Varför har Mariehamns Stad ordet empatisk (Ålandstidningen 23 januari) med i en annons där de söker medarbetare?

”Undrande”

Karl Nordlund, tillförordnad räddningschef, svarar:

Avbeställningen av elhybridfärjan har stötts och blötts i medierna den gångna veckan. Det är dock ingen tvekan om att det var rätt beslut. En öppen flakfärja är inte lämplig på annat än korta rutter.

Det finns mycket mer än elhybridfärjor och kortrutter att ta tag i för att utveckla Åland. Vårt näringsliv är naturligtvis beroende av goda förutsättningar till såväl export som import.

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan.

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland.

De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få.

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Fler insändare