För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott. Samtidigt noterar jag att landskapsregeringen inte har några planer på att utöka den subjektiva rätten till dagisplats på samma sätt som nu görs i Finland. LR tvekar också att anställa en ersättare till Vivan Nikula på tjänsten som jämställdhetschef.

Kvinnors vilja att föda barn har avtagit under många år. Orsakerna till detta är många. Att kvinnor numera kan välja att föda eller inte föda barn är grundläggande. Att kvinnor föder färre barn beror på att de väljer att utbilda sig, föder sitt första barn rätt sent och väljer med allt större noggrannhet en partner.

Ojämställdheten mellan könen förstärks när kvinnor får barn. Deras ekonomiska ställning på arbetsmarknaden försämras, framtida avancemang försvåras och pensionen sjunker omedelbart. Alla undersökningar visar att kvinnorna utför ungefär två tredjedelar av allt oavlönat hemarbete och att de tar det övergripandet ansvaret för barn och familj.

Det är inte svårt att inse att om unga kvinnor upplever att de måste offra allt för mycket om de skaffar barn så minskar deras intresse. Om samhället dessutom inte bedriver en aktiv och generös familje- och jämställdhetspolitik är nedgången i nativitetssiffrorna oundviklig.

I länder med bristfällig barnomsorg och stereotypa könsroller är läget ännu värre än hos oss. Japans befolkning förvänas minska med cirka 35 procent fram till år 2050. Kvinnorna i de katolska länderna föder minst barn i hela EU. I Sverige är nativiteten relativt hög på grund av två faktorer. En generös familjepolitik, en aktiv jämställdhetspolitik och en stor inflyttning av personer födda utanför EU.

Ålands befolkningstillväxt bygger på inflyttning. Om arbetslösheten sviktar hotas vi av mindre inflyttning. För en fortsatt befolkningstillväxt bör LR satsa mycket mer på familje- och jämställdhetspolitik. Frågorna hänger ihop.

Anställ en jämställdhetschef och gör ett radikalt jämställdhetsprogram som förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och i samhället. Utveckla den subjektiva rätten till barnomsorg. Låt föräldrarna välja i så hög grad som möjligt vilka barnsomsorgstjänster de behöver. Inför en maxtaxa inom barnomsorgen som är betydligt lägre än nuvarande taxor.

I Finland har vi en regering just nu som utgår också från kvinnors ojämställda ställning i samhället. En väl utvecklad välfärd inom äldre- och barnsomsorgen minskar kvinnors arbetsbörda och ansvar för barn och familj. En förutsättning för att fler barn ska födas. Mera förmåner till barnfamiljerna genom en riktad fördelningspolitik.

Barbro Sundback (S)

Jag har följt med aktiviteten i Badhusparken på nära håll i ett halvt sekel och jag bara älskar att se hur den nu äntligen används av familjer, ungdomar, äldre, grupper, enskilda och ihop alla dagar.

Först ett tack till Henrik Herlin för en bra ledare i tisdagens tidning och till Ålands framtid för en bra insändare i samma tidning gällande Mise.

Sophanteringen i vårt hushåll på fyra personer fungerar på detta utmärkta sätt:

I en intervju med vd Dan-Erik Woivalin om Ömsens centrumsatsning finns många goda nyheter. För det första är det positivt att planeringen fortsätter.

Nu tycker jag att Sofie Dahlsten ska kliva ner från sina höga hästar och inte ge svepande och nedlåtande omdömen om mänskor hon inte vet något om, nämligen de hushåll som hittills haft endast ett sopkärl, för brännbart

Jag undrar varför inte Iltasanomat finns alls mera att köpa i Åländska affärer. Jag har frågat expediterna, men de vet inte och har sagt att många människor har frågat samma sak.

Mise har under årens lopp med all tydlighet visat sig vara en gravt överviktig koloss på lerfötter. Det påtvingade bytet av uppsamlingskärl och tömningsintervall som 800 Misekunder står inför fr.o.m. 1.11 är ytterligare ett bevis för den saken.

Med anledning av de senaste uppgifterna om Estonia och efter att ha hört Kaj Janssons uttalande i Ålands Radio, vill jag komma med några kommentarer.

Mises plan på att införa fyrfackstunnor vid varje fastighet, är inte klokt!

Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Roger Höglunds (c) och Nina Fellmans (s) debatt i tidningen om vilka sektorer som lider mest under det tung ekonomiska oket i dessa pandemitider.

Låt oss vara ärliga. Skogen runt Badhusberget är inte jätteviktig som den ser ut idag. Kanske borde staden gallrat för länge, länge sedan.

I en intervju i Nya Åland den 28 september konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) det vi redan visste – att inget ännu gjorts för att infria vallöftet om en tunnel till Föglö, att det inte blir någon tunnel under mandatperioden

Fler insändare