Jag skulle vilja slå ett slag för de åländska vägrenarna. Vi vet alla att den biologiska mångfalden är viktig för vår överlevnad, inte minst för våra pollinerare: bin, humlor och fjärilar. Ålands säregna natur med sin unika flora och fauna lockar många turister och naturälskare, särskilt vår- och försommartid.

Blommande vägrenar är en mycket billig destinationsmarknadsföring för en grön ö i ett blått hav. Blommande vägrenar sparar pengar, lockar turister och gör ett livsviktigt miljöarbete.

Varje försommar blommar det längs våra vägar. Plötsligt från den ena dagen till den andra tar ögonfröjden slut. Vägrenarna har klippts ner.

Skötselråd utfärdas i naturvårdssyfte som bygger främst på botaniska studier på ängar, betesmarker och andra öppna gräsmarker. Varför tar inte vi här på Åland större hänsyn till vad forskningen anser vara optimalt bäst och rekommendabelt ur alla aspekter, även ur trafiksäkerhetssynpunkt naturligtvis? Sommartid sänker man i Sverige hastighetsgränserna på många artrika vägar för att bilisterna ska lätta på gasen. Vi gör tvärtom och slår vägrenarna, som är en turistattraktion och möjlighet att upptäcka naturens skönhet.

I Sverige får fler och fler artrika vägar speciella skötselplaner för sina vägrenar. Detta började på Gotland redan i mitten av 80-talet då två gotländska vägmästare började testa att spara blommor på vissa sträckor. De ville undersöka hur man skulle kunna få mer blomning, se till att växterna hann fröa av sig och skapa större artrikedom. Deras kunskaper ligger nu till grund för de skötselråd svenska Trafikverket följer i dag och som även Hangö applicerat.

Jag är övertygad om att det finns en hel del ekonomiska men även kvalitativa vinster i att samarbeten mellan landskapsförvaltningens olika avdelningar blir tajtare. Infrastrukturavdelningen och miljövårdsbyrån kunde bli ett lysande exempel på samarbete som gynnar den åländska besöksindustrin och attraktionskraften utan att för den skull äventyra varken en hållbar trafiksäkerhet eller hållbar miljö.

John Holmberg (Lib)

lagtingsledamot

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare