Vid ett av mina besök på Gregersö, råkade personal från Folkhälsan på Åland vara där; och jag fick veta att organisationen hyr Gregersö för sina sommarläger, och att årets läger skulle hållas under tre veckor efter midsommar. Man var, efter tidigare års erfarenheter, mycket nöjd med lägerplatsen, och detta gällde både organisatören och de barn och ungdomar som kommer till lägren.

Ditintills hade jag bara sett byggnaden utifrån, nu fick jag också en snabb blick på interiören, som var tilltalade; med ett relativt stort och ljust utrymme, där man kunde samla deltagarna.

Huset förefaller ö.h vara i gott skick; det brukar sådana här hus vara, som står högt och torrt , och som har bra tak vara. Troligen är det också ett stockhus; men det vet jag alltså inte. Församlingens invändningar att det skett ombyggnader i huset, till skada för det kulturhistoriska värdet – som gör huset mindre bevaransvärt, kan man ha olika åsikter om.

Medan jag nått så långt i min text (onsdag, 19.8) når posten Näfsby, och jag uppmärksammas på en annons i Ålandstidningen, där Jomala församling efterhör intresse för omhändertagande och flyttning av gamla huvudbyggnaden.

Så fick jag svaret på frågan om huruvida det är fråga om ett stockhus (värt att bevara). Man sparar förstås också med en flyttning betydande rivningskostnader. Kan man t.o.m hitta motivet att man betänkt hur församligen handskas med det kulturarv man förvaltar?

När det gäller det sistnämnda är flyttningen förstås ingen lösning: Gregersömiljön är en vacker, traditionsenlig helhet, placerad dessutom synligt för människor som anländer till Åland med färjorna– en viktig del av hamnviken. Och lika fint blir det ur den nya”kursgårdens” perpektiv. I fonden får man det gamla huset, omgivet av kulturmarken och stränderna, i väster och söder. I kontrast till det och som ett livgivande inslag har man så den imponerade sjötrafiken, till och från hamnen. Jag föreställer mig att de unga lägerdeltagarna med särskilt intresse följer den.

Att barn och unga, i omedelbar närhet till Mariehamn, bereds möjlighet att för några veckor vistas här vid stranden fyller mig som tillfällig besökare med glädje.

De åtkomliga stränderna ”privatiseras” i snabb takt. Och det som finns kvar har stort värde. Där gick det ju mycket lyckligt med Kobba Klintar.( En viktig outnyttjad reserv, som kunde öppnas för allmänheten, är f.ö Möckelö havsbad) Det är en Gudi behaglig gärning när Jomala församling består barnen och ungdomarna med Gregersö lägergård. Nu vill man förbättra boendet med ett nybygge, men alltså på bekostnad av mycket väsentliga kultur-och miljövärden.

Den kostnaden behöver man inte ta: man behåller också det gamla Gregersö. I min framställan till Jomala församling föreslog jag – på basen av färska och mycket lärorika egna erfarenheter – att församlingen ber om ett utlåtande, ”en second opinion”, från den speciella kompetens som i dag finns på Åland. Den är inte så vanlig. När jag själv och min Siv beslöt att försöka ta vara på gårdstunet på Erik Jans i Näfsby med dess 1800-talsbyggnader fick vi det välmenta rådet att riva det gamla bostadshuset, och bygga nytt. För tomten var bra.

Att följa det rådet hade varit ingenting mindre än en katastrof: för den gamla byhelheten på åsen, för gårdstunet och trivseln ( – och faktiskt också för den vanligen styrande och avgörande privata ekonomin).

Sten-Erik Fagerlund

Fotnot: Detta är del två av två om Gregersö.

Ålandstrafiken meddelar att det under tiden 5-18.10, då Skarven är på dock och ersätts av Knipan, kommer att uppstå situationer då alla fordon inte kommer att rymmas med på turerna.

Häromdagen fick alla vi med endast brännbart i soptunnan brev av Mise. Vi har alltså endast en soptunna för brännbart, och tömning en gång i månaden eller en gång var åttonde vecka.

När en aktör tar helhetsansvar för infrastrukturen kring avfallet blir det lättare att kontrollera och minska miljöskadorna.

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Sixten Jansson, du undrade om det blir flera Poetry slam framöver. Vi hoppas kunna arrangera evenemanget enligt tradition även i år, men under dessa coronatider måste vi naturligtvis följa myndigheternas riktlinjer.

I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet. Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”.

Ingen av oss har upplevt en liknande situation som dagens, inte heller Viking Line. Resandet har minskat till följd av rådande pandemi.

Stadens generalplan är ett av Mariehamns viktigaste dokument. Den är en stark överenskommelse som binder förvaltning, politiker och medborgare. Så borde det iallafall vara.

År 2016 så hotade Orkla att Chips fabriken skulle lämna Åland. Då togs ett samlat krafttag på Åland som räddade kvar fabriken genom ett antal åtgärder som sänkte kostnaderna.

Att lagtingsledamot Nina Fellman (S) och undertecknad har totalt olika synsätt på mångt och mycket torde inte vara obekant.

Replik till Roger Höglund.

Näringsministern utlovar bidrag till företagen för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom att t ex investera i energibesparande åtgärder.

En av effekterna av rådande pandemi är hög arbetslöshet, vilket vi behöver motverka med flera olika åtgärder. Nya jobb och nya företag är ett sätt.

Fler insändare