Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?
År 2014 kom en ansökan till kyrkorådet i Lemland Lumparlands församling. Någon ville köpa ett strandområde från församlingens mark vid Hullvik/Kapellviken, syftet var att få plats för en båt.
Kyrkorådet beslöt att hyra ut en båtplats men ”inget område” vilket tydligt noterades i protokollet. Beslutet ogillades tydligen och tillsammans med församlingens tjänsteman åstadkom den intresserade köparen ett arrendekontrakt för ”båtplats och område 20x25 meter”-
Efter stormen Alfrida byggde arrendatorn ut kajen till dubbla längden och hade nu också en underhyresgäst. År 2019 erhöll församlingen en hyra på ca 240 euro/år för ett strandområde 20x25 meter, 2 båtplatser samt ett äldre båthus!
Avtalet från år 2014 baserat på ett grovt tjänstefel slutade i december 2019. Men kyrkorådet ansåg inte att man nu borde rätta till felet. Till kyrkorådets möten presenterades ett antal beredningar/kontraktsförslag där området gjordes betydligt större, gränserna ändrades, med avsikt eller ”bara” av slarv (?). Till slut kom man fram till ett arrendeavtal som nu innehåller ett strandområde 20x25 meter, båthus och båtplats för 350 euro/år. ”Båtplats” betyder enligt kyrkorådet ett obestämd antal platser!
Strandområdet är lättillgängligt från landsvägen för att byborna byggde vägen ner till sjön. Strandområdet borde vara öppet för allmänheten! Församlingen borde göra kontrakt skilt för varje båt, så som man gör i vanliga fall. Därmed skulle församlingen erhålla dubbelt så mycket inkomster.
Församlingens affärer skall vara korrekta och transparenta. Även om man inte behöver bry sig om offentlighetslagar som kyrkorådets ordförande påstår borde man ändå ta hänsyn till dem. Vems bästa tänker kyrkorådet på?
Traute Eriksson
Ledamot i kyrkorådet i Lemland Lumparlands Församling, Norrboda Lumparland

Ålandstidningen