Coronapandemin har fört med sig många problem, stor oro, ensamhet, döda runt om i världen, arbetslöshet och ekonomiska svårigheter i flera branscher. Samtidigt har vi sett hur nya samarbeten vuxit fram på ett snabbt och smidigt sätt. Det har vi sett även på Åland.

Ett exempel är samarbetet mellan Ålands yrkesgymnasium, Ålands högskola och Optinova i tillverkningen av plastvisir för vården med hjälp av 3D-skrivare. Paula Linderbäck vid Högskolan på Åland berättar att modellen kommer från Sverige där en forskare har ritat mallen som passar till sjukvården. Mindre än en månad efter restriktionernas lansering var produktionen i gång.

Det digitala genomförandet av Ålands fredsinstituts Kastelholmssamtal 2020 den 30 mars blev möjligt tack vare nära samarbete med Nordens institut på Åland (Nipå) och ljudteknikföretaget Audiotrade. Det tog mindre än två veckor för omställningen av hela evenemanget.

Mirjam Lukola, projektansvarig för Kastelholmssamtalen på Ålands fredsinstitut, konstaterar att detta var möjligt tack vare många års tidigare samarbete mellan de berörda aktörerna.

Det civila samhällets många samarbeten och innovationer under pandemin visas nu genom kampanjen ”Vi ställer inte in, vi ställer om” som nätverket Bärkraft har tagit initiativ till.

Viktig ny information och arbetet med olika framtidsscenarier snarare än prognoser är något som Åsub snabbt har kunnat tillhandahålla tack vare ett långvarigt utvecklingsarbete och många utomåländska kontakter. En analysgrupp med representanter för akademin, landskapsförvaltningens sakkunniga och näringslivets branschorganisationer utgör en resurs för de bedömningar som ligger till grund för arbetet med scenarierna.

Vad kan vi lära oss av denna potential och energi som har utlösts genom coronakrisen? En tydlig lärdom är den om vikten av samarbeten och kunskapsutbyten under ”goda tider” som möjliggör snabb och effektiv krishantering när problemen tornar upp sig. Samarbetet och kontakten har inte uppstått genom krisen. De fanns där redan tidigare på ett lågmält sätt.

Efterfrågan på fakta, på väl underbyggda svar och lösningar är stor i dessa tider med betydande osäkerhet. En hög kunskapsnivå hos de berörda aktörerna, inom både den offentliga och den privata sektorn och inom civilsamhället, gör att man snabbt kan ”läsa av” problemen, veta var någonstans möjligheterna finns och sedan kunna agera tillsammans genom den tillit till varandras kunskap som har byggts upp under lång tid.

Det är därför också samarbetsplattformer såsom Nätverket för en hållbar kunskapsutveckling på Åland (KUT-nätverket) som bildades 2018 och där aktörer från olika samhällssektorer lyfter fram kunskapsfrågor och utbyter information på ett fritt och framåtblickande sätt är till glädje och nytta både för dem som deltar i nätverket men också för samhällsutvecklingen i stort.

Kunskapsinriktade samarbeten blir ännu viktigare under den långa process som väntar framför oss när vi nu kommer in i en ny fas i coronapandemin samtidigt som hållbarhetsarbetet fortskrider.

Sia Spiliopoulou Åkermark, direktör Ålands fredsinstitut

Johanna Mattila, rektor Ålands högskola

Katarina Fellman, direktör Åsub

Hanna Hagmark, vd Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum

Viveka Löndahl, byråchef och landskapsantikvarie, Ålands landskapsregering

Liberalernas John Holmberg (JH) skjuter rejält från höften när han bemöter mitt debattinlägg ”Tänk att det krävdes en pandemi”. Man kan nästan tro att Holmberg sitter i aktern på fartyget och fiskar.

Journalistförbundet skriver på sin hemsida:

Att leva i verkligheten är viktigt, inte minst som politiker. Det verkar bestämt som om lantrådet Veronica Thörnroos och jag själv befunnit oss i parallella universum de senaste åren.

Runa Lisa Jansson skriver i en insändare att skattemyndigheterna gör allt för många utredningar, skickar onödiga skattebeslut och som en följd av detta har behov av att öka personalen.

De allra flesta finländare och ålänningar tar coronaviruset på mycket stort allvar och följer alla rekommendationer mycket noga, vilket är en fantastiskt fin sak och styrka i vårt samhälle.

”Ansökte om utkomststöd – erbjöds tält och sovsäck” var rubriken i torsdagens Ålandstidning. ”Ålänningarna måste garanteras ett skyddsnät, ett nät som inte får vara håligt i vissa kommuner” skrev man i Nya Ålands ledare samma kväll.

Fyra miljoner av Sveriges besökare är finländare.

Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa.

Tips till ÅCA: Gör som Ålands skogsindustrier och sänk priset på råvaran. Då blir det större vinst.

”Ekonom”

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Fler insändare